Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tempot på gymnasiet ger magsår och ångest

Att ha ett jobb på en arbetsplats och arbeta heltid innebär oftast att du är sysselsatt av jobbet åtta, nio timmar om dagen. När du klarat av dessa timmar och väl kommit hem lägger du gärna jobbet åt sidan. Du skiljer mellan jobb och privatliv, för du har varken tid eller vilja att ta med dig jobbet hem.
Pröva en dag som gymnasieelev, och du kommer att märka att dessa nio timmar inte räcker till. För en gymnasieelev kan inte lägga plugget åt sidan när hon kommer hem. Lärarna, eller systemet, förväntar sig mer. Den som är mån om att prestera och vara sina lärare till lags får vara beredd på en arbetsdag som sträcker sig över ungefär 10-12 timmar, varje dag.

Annons

”Jag tänkte att vi skulle ha ett litet glosförhör på fredag”, berättar läraren i tyska på måndagens första timme.

”Och så läser vi sidorna 10-28 till på torsdag”, säger svenskläraren på tisdagen.”

”Glöm inte att det är deadline för essän om olika psykologiska perspektiv på fredag!” ropar psykologi-Eva medan eleverna sätter upp stolarna på borden efter sista lektionen, onsdag.

”Matteprov nästa fredag”, deklarerar matte-Bengt på fredagen.

Dessa är exempel på uppgifter, övningar och läxor som gymnasieelever förväntas göra hemma, på sin fritid, varje vecka, i tre år. Det låter kanske rimligt att vi får offra lite av vår fritid för att klara av skolan? Dock handlar det inte om lite tid, det handlar om heltid. Heltid i den bemärkelsen att det innebär en permanent stress 24 timmar om dygnet. För hemuppgifterna tar aldrig slut, det finns alltid något man kan göra.

Men kraven på ungdomar i dag handlar inte enbart om studier, och vår tid behövs till andra ändamål. Vi ska jobba extra på helger och tjäna pengar för att ha råd att köpa snygga kläder, åka till Cypern, flytta hemifrån eller ta körkort. Vi ska hänga med i omvärlden, läsa tidningar och följa såpoperor. Dessutom ska vi se bra ut, äta rätt och träna minst tre gånger i veckan för att hålla kroppen i form och för att orka. Är det inte så?

Den som inte orkar leva upp till allt detta väljer självklart att strunta i vissa krav; en del tränar inte, en del städar aldrig sina rum, och en del skolkar från lektioner. För hur kan vi någonsin förväntas hinna med och orka allt?

Den som möter alla krav och gör allt får visserligen fina resultat på pappret, men fliten är inte alltid bra för hälsan. Under min tid på gymnasiet mötte jag dagligen elever med magsår, sömnbesvär och ångest.

Vi får ofta höra att vi måste lära oss att prioritera om vi ber en lärare att flytta ett provtillfälle eftersom veckan redan känns full. När vi vänder oss till nästa lärare säger denne samma sak: ”prioritera”. Självklart tycker de att deras ämne är allra viktigast och de förväntar sig att vi ska plugga inför just deras prov. Gissa hur ofta får vi höra: ”Nej, det är lugnt, du fick så bra resultat på förra provet, så plugga på Geografin istället. Strunta i mitt ämne”.

Aldrig.

Fler och fler studenter i Norrtälje kommun går ut med ofullständiga betyg som ska kompletteras under sommarlovet, under ett fjärde år kvar på gymnasiet, eller på komvux senare. Vad tyder detta på, om inte att tempot är omänskligt?

Jag är övertygad om att eleverna skulle få bättre resultat i skolan om färre läxor och hemuppgifter delades ut. Läxor och hemuppgifter lämnar ingen tid till återhämtning. En tydligare skillnad mellan skola och fritid behövs för att eleven ska kunna stressa av. Om vi lyckas stressa ned, ha roligt, sova ordentligt och motionera så kommer vi antagligen att uppleva det lättare att sluka information under skoltid.

Jag föreställer mig hur gymnasieeleven kan gå ut från skolans lokaler och ha lämnat dessa fem böcker i skåpet, som annars brukade ligga tunga över ryggen på vägen hem. Jag ser en gymnasieelev som efter middagen hemma umgås med sina syskon eller går ut med hunden istället för att sätta sig med skolarbete. Jag föreställer mig en gymnasieelev som, för ovanlighetens skull, mår bra.

Mer läsning

Annons