Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snart blir vägarna smartare

Bilar som pratar brukade bara finnas i tecknade filmer, men nu drar IT-vågen in på allvar i både bilar och vägar. Resultatet blir att de kan prata med varandra.

Annons

EU-projektet Intros bild av framtidens trafik låter nästan som science fiction.

- Jag är optimist och tror att vi kan börja se saker hända inom högst tio år, säger Leif Sjögren på VTI.

Antagligen kommer vi bilister inte bli särskilt mycket klokare i trafiken de närmaste tio-tjugo åren. Vilken tur då att både bilarna och vägarna blir det. IT-vågen är nämligen på väg med rekordfart in i både vägbanorna och bilarna.

- När vi börjar kunna knyta samman de olika systemen uppstår väldigt stora möjligheter. Det är nästan bara fantasin som sätter gränser, konstaterar forskaren Leif Sjögren på VTI i Linköping.

Han har deltagit i EU-projektet Intro vars syfte var att måla upp visioner för hur framtidens smarta trafiksystem kan komma att se ut samt att testa några av visionerna.

- Det mesta av tekniken finns redan, men frågan är hur snabbt den kan implementeras och få praktisk betydelse. Antagligen tar det längre tid än jag tror, men jag är optimist och min gissning är att vi ser det inom tio år, säger han.

En viktig aspekt av det hela är trafiksäkerheten. När vägbanan kan varna din bil för att den är hal eller för att alla bilar 500 meter längre fram står stilla, så får det en mycket konkret påverkan på din färd. Men det är antagligen inte säkerheten som kommer att driva utvecklingen till en början, åtminstone inte när det gäller vägbanans utveckling.

- Nej, där är det framför allt stora besparingar för väghållarna som hägrar, säger Leif Sjögren.

I stort sett alla i-länder har nämligen det gemensamma problemet att skattemedlen inte räcker till för vägunderhållet. Med ny teknik ser väghållarna, som svenska Vägverket, möjligheten att effektivisera underhållet.

- Med sensorer på, i och under vägbanan kan man upptäcka fel snabbare än om man bara inspekterar vägbanans yta. Då kan man ju bara upptäcka skador som redan uppstått. Om vägen själv slår larm när vägbanan börjar bli svag kan den repareras till en bråkdel av kostnaden för att laga en vägbana som redan fått stora spår och ojämnheter.

Genom att gräva ner sensorer vid sidan om vägbanan kan man mäta tjälens djup. Överkurs kan tyckas, men för skogsbolagen i norra Sverige handlar det om miljoner som kan sparas. I dag stängs nämligen vägarna av hela dagar eller veckor för tung trafik när det är risk för tjäle. Med sensorer kan man i stället minimera avstängningarna till kanske några timmar.

Från den amerikanska militären kommer något som kallas dammteknologi. Det går ut på att man sprider en stor mängd av mycket små sensorer som sedan kan kommunicera i ett nätverk. Tekniken kan användas på vägbanor, men också vid sidan om den.

- Man skulle kunna ha den här typen av sensorer på en skolgård. När barnen har rast märker sensorerna det och tänder exempelvis ljus på 30-skyltarna kring skolan. Det är ingen orealistisk vision, säger Leif Sjögren.

Mer läsning

Annons