Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen måste stå emot spenderarpsykosen

Under normala förhållanden är arbetet i riksdagens finansutskott förvisso viktigt och allvarsamt men samtidigt fritt från överraskningar och dramatik. Det senaste året har dock varit långt ifrån något normalår.
 

Annons

Förutsägelserna om en global finanskris har under hela året varit många även om ovissheten varit stor om exakt när och i vilken omfattning de uppblåsta bubblorna skulle brisera. De senaste månaderna har dock oron övergått i kris och riksdag och regering har fått vidta ett antal kraftfulla åtgärder för att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om huruvida de vidtagna åtgärderna är tillräckliga eller om ytterligare stabiliseringspaket måste införas. Det står dock klart att den globala finansiella krisen är ett faktum och att den kommer att påverka den reala ekonomin.

Tecknen är nu många och klara på att många av världens länder kommer att ha krympande ekonomier under 2009. För Sverige som är en liten och öppen ekonomi innebär detta att vår ekonomi kommer att utsättas för stora prövningar under de kommande åren.

När det gäller statens finanser så kommer de att påverkas kraftigt av den försämrade konjunkturen. Statsbudgeten innehåller ett antal automatiska stabilisatorer. Detta innebär att när den ekonomiska aktiviteten avtar så dämpar statens finanser lågkonjunkturen. Skatteintäkterna minskar genom att färre arbetar övertid och genom minskade bolagsskatter. Samtidigt ökar statens utgifter genom att utbetalningarna av bland annat arbetslöshetsersättningar ökar.

Staten, mycket tack vare finansminister Anders Borg, har under de senaste goda åren haft disciplin att spara i ladorna. Det gör att regeringen har handlingsfrihet att återkomma till riksdagen med ytterligare stimulanser om läget så kräver. Det är dock viktigt att regeringen inte låter sig dras med i den spenderar-psykos som nu börjar sprida sig bland landets politiker och debattörer.

Varje fungerande finansdepartement har en lista över åtgärder som kan eller bör vidtas vid olika konjunkturlägen. Det är med den kunskapen som grund som förslagen bör tas fram. Som med allt stimulerande så gäller det att dosera rätt, ett alltför vidlyftigt stimulerande i dag kommer med automatik att leda till efterverkningar senare.

I Norrtälje kommun är läget liknande. Under de senaste åren har kommunen, genom Kjell Janssons kloka och konservativa budgetpolitik, redovisat stora överskott. Även budgeten för 2009 visar på överskott.

Men även den kommunala ekonomin påverkas av lågkonjunkturen. Ökad arbetslöshet och minskat övertidsarbete slår direkt igenom på kommunens skatteintäkter.

På utgiftssidan påverkas kommunen dock mindre än staten. Varken skolan, omsorgen eller kultur och fritid får ökade kostnader på grund av lågkonjunkturen. Den kommunala verksamhet som kan påverkas av konjunkturen är socialnämnden där kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan komma att öka om arbetslösheten tilltar.

Norrtälje kommuns budget för 2009 utgör en bra grund. Med sina relativt stora marginaler gör den att nämnderna kan koncentrera sig på sina huvuduppgifter och inte behöver genomföra drastiska besparingspaket under pågående budgetår. Däremot kommer kommunen att behöva vara beredd på att det planerade överskottet för 2009 kan bli svårt att nå.

Även kommunens bostadsbolag Roslagsbostäder står starkt rustat inför lågkonjunkturen. De genomförda försäljningarna av delar av fastighetsbeståndet har gjort att bolagets lån kunnat reduceras med cirka en fjärdedel.

Jag räknar därför med att Roslagsbostäder under 2009 kommer att kunna genomföra ett antal större investeringar. Detta har flera positiva effekter. Produktionskostnaderna för nybyggnationerna kommer att bli lägre än om motsvarande byggen genomförts under högkonjunkturen. Dessutom kommer Roslagsbostäder att bidra till att ge jobb till byggare och montörer som annars skulle riskerat att bli arbetslösa.

Mer läsning

Annons