Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många utmaningar för Barack obama

Opinionsinstituten fick för en gångs skull helt rätt. Det blev ett tydligt och klart utslag, när det gäller elektorsrösterna av jordskredsformat. Från den 20 januari nästa år kommer USA:s
president, den 44:e i ordningen, att heta Barack Hussein Obama.
 

Annons

Nu börjar dock det svåra att regera. Utmaningarna är många och svårbemästrade, allra svårast kommer kanske de som vi inte känner till att vara.

Obamas seger kan synas begränsad när det gäller det totala antalet röster, 52 mot 47 procent. Men det är ett betydande övertag när det gäller elektorsröster, för närvarande 338 mot 163, och segern kan bli ännu större. Och jämfört med tidigare små utslag är det överväldigande.

Glädjen är självfallet stor, och skall så också vara, hos den majoritet av det amerikanska folket som röstat fram Barack Obama. 143 år efter att han själv kunnat vara slav, mindre än 50 år efter att man fick fulla medborgerliga rättigheter, har en svart man valts till landets högsta ämbete. Det är historiskt, det är löftesrikt och det är framtiden!

Förklaringen till Barack Obamas övertygande seger är att han på allt sätt fört en mycket framgångsrik kampanj, i det närmaste helt utan misstag. Samtidigt som detta inte kan sägas om motståndaren, republikanen, John McCain. Detta med allt från valet av Sarah Palin som vicepresidentkandidat till svårigheterna att finna ett konsekvent och effektivt budskap. Till detta skall självfallet också läggas ett stort missnöje och en stor trötthet med George Bush.

En viktig grund för Barack Obamas framgång är att han lyckats få stora nya grupper till valbåsen; unga, latinamerikaner, lågutbildade, fattiga och naturligtvis svarta. Människor som tidigare inte sett någon anledning att rösta därför att det inte gjort någon skillnad. Här ligger för framtiden såväl en stor utmaning som en stor möjlighet.

Den demokratiska segern förstärks av framgångarna i kongressens båda kamrar. Visserligen något mindre än väntat, och man når inte den sabotagestoppande nivån 60-40 i senaten. Demokraterna får dock, för första gången sedan Bill Clinton 1995, kontroll över såväl Vita huset som kongressen.

Detta betyder inte att Barack Obamas regerande kommer att bli en dans på rosor. Att det egna partiet har majoritet är ingen garanti för att presidenten ska få som han vill. Om han väljer att gå den liberala, mest radikala, falangen i sitt parti till mötes kommer det att bli avhopp till höger. Väljer han å andra sidan att för mycket regera från mitten är risken stor för kritik och missnöje från andra hållet. Det är en mycket svår balansgång som väntar.

Sak samma är det med den övergångsperiod på drygt två månader som nu inleds. Traditionellt ägnar en nyvald president denna åt förberedelser. Det har inte Barack Obama vare sig tid eller möjlighet till. Redan om en dryg vecka kommer han att delta vid det ekonomiska stormöte som inkallats till Washington. Där kan han inte, som så ofta under sin tidigare politikerkarriär, sitta med armarna i kors och bara markera sin närvaro.

USA är i två krig. Den ekonomiska krisen börjar märkas allt mer. Obama måste snabbt och resolut ta ställning till hur fånglägret i Guantanamo på Kuba skall kunna avvecklas. Internationella kriser och eventuella säkerhetshot måste hanteras och avvärjas.

Samtidigt bör vi en dag som denna mer se till det hopp om en bättre framtid som valet av Barack Obama innebär. Från det internationella perspektivet framför allt genom en långt mer samarbetsinriktad politik. Därutöver genom Obamas helt annorlunda syn på klimat- och energiförsörjningsområdet. Och med frihandelsfrågan som enda reservation finns det all anledning för såväl Sverige som Europa, ja hela världen, att hälsa valet av Barack Obama med största glädje och tillfredsställelse.

Mer läsning

Annons