Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Längre straff - eller kortare?

Fredrik Reinfeldt har fått moderaterna att slakta flera heliga kor. Men en av partiets gamla profilfrågor finns fortfarande kvar: hårdare tag mot brottslingar.
Brott och straff var också huvudinnehållet när Reinfeldt i onsdags höll sitt traditionella jultal. Bland annat upprepade han vallöftet om 20 000 nya poliser och lovade att ännu mer pengar skall satsas på att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
Dessutom berättade Fredrik Reinfeldt att regeringen nästa år tänker lägga fram ett särskilt ungdomspaket mot brottslighet. Där skall bland annat ingå fler stödcentrum för unga brottsoffer och att man i framtiden skall utreda även de brott som begås av ungdomar under 15 år.

Fredrik Reinfeldt lovade också att regeringen mycket snart skulle komma medförslag om skärpta straff för grova våldsbrott. Löftet uppfylldes mycket snabbt. Redan i går, alltså dagen efter löftet gavs, kom regeringens förslag om att höja det längsta tidsbestämda straffet från tio till 18 år.
Orsaken till denna höjning är dock inte i första hand att regeringen vill ta i med hårdhandskarna mot de grova brotten. Bakgrunden är istället den dom i Högsta domstolen som i fjol i praktiken sänkte straffet för mord. I dag finns det nämligen ett glapp i straffskalan för mord och flera andra grova brott som grov mordbrand och terroristbrott. Det hårdaste straffet för dessa brott är livstids fängelse, medan det näst hårdaste är tio års fängelse.

Domen i Högsta domstolen innebar att tio års fängelse blev normalstraffet för mord, och att livstid bara skall utdömas för de allra allvarligaste mordfallen. Det här fick orimliga konsekvenser, till exempel att straffet för mord blev lägre än straffet för narkotikabrott, där maxstraffet är 14 års fängelse. Det är det här som regeringen nu rättar till. Genom att höja tioårsgränsen till 18 år markerar staten att man anser att mord, grov mordbrand och terroristbrott är grövre brott än narkotikabrott. Det gör också att domstolarna kan ta större hänsyn än i dag till försvårande och förmildrande omständigheter.

Det här är ett bra förslag. Däremot är det inte alls säkert att denna förändring innebär hårdare straff, i alla fall inte jämfört med vad som gällde innan Högsta domstolens dom i fjol. Till exempel kan de nya straffskalorna innebära färre livstidsstraff än i dag. Det är bland annat därför som även socialdemokraterna ställer sig bakom höjningen av gränsen för tidsbestämda straff från tio till 18 års fängelse.
Sedan är det bara att hoppas att de svenska domstolarna också dömer rätt personer för mord. De senaste dagarnas händelseutveckling vad gäller domarna mot Thomas Quick gör att man tyvärr kan ha vissa tvivel om detta.

Annons

Mer läsning

Annons