Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finanskriserna beror på politikernas misstag

USAs och Sveriges finanskriser uppkom på samma sätt. Bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac startades av den amerikanska kongressen för att ge bolån till fler och till lägre ränta än på en fri marknad. Genom att Fannie och Freddie hade tysta löften om statsgarantier om något skulle gå galet så kunde de låna friskt av andra finansiärer.

Annons

1995 skärpte Clintonregeringen ”Community Reinvestment Act” och tvingade på så sätt även privata banker och bolåneinstitut att erbjuda lån till låginkomsttagare. I annat fall anklagades de för diskriminering.

Bolagen fick betyg efter hur mycket de ökade lånen till riskabla låntagare. Om ökningen var för låg drabbades de av byråkratiska hinder för nya filialer och sammanslagningar och kunde bli stämda på stora belopp. Eftersom bolagen nu utsattes för stora risker fick de samtidigt rätt att gömma risklån genom att sätta ihop dem med bättre lån och sälja det hela som ett paket.

Plötsligt ökade sådana dåliga lån tiofalt. Hela tiden pressade kongressen instituten att överta ännu fler lån från hushåll som inte bedömdes kreditvärdiga.

Åren 2001 till 2003 sänktes styrräntan från 6,5 till en procent. Det blev praktiskt taget gratis att låna och bostadspriserna blåstes upp. Med högre räntor och sjunkande bostadspriser sprack bubblan. USA-marknadens storlek gjorde att vi fick en ekonomisk tsunamivåg runt jorden. En som bär stort ansvar för finanskrisen är förre president Clinton.

Den svenska kreditmarknaden avreglerades i november 1985. Från 1985 och framåt lånade bankerna ut mer än de hade i tillgångar till fastighetsmarknaden och kunde nu i sin tur låna från utlandet. 1987 fick de dispens för att slippa sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad.

Så sprack lånebubblan liksom senare i USA. Finanskrisen anses ha varat 1987-1993. När konsekvenserna av finanskrisen var som värst i början av 1990-talet gick 60 000 företag i konkurs och Sverige hade tio gånger fler konkurser än Tyskland. Omkring 400 000 personer blev långtidsarbetslösa.

Fortfarande vill ingen berätta i klartext vad krisen kostade Sverige. 1 500 miljarder har nämnts.

Bankerna kunde inte betala de utländska långivarna. Utlandets förtroende försvann. Sveriges kreditvärdighet hotades. Först tömdes valutareserven för att stoppa till hålen, sedan användes en stor del av AP-fonden. Om detta är det påfallande tyst.

Ett nytt och ”bättre” pensionssystem tillverkades som går ut på att pensionsutbetalningarna skall motsvara de årliga pensionsinbetalningarna. Kommande åldersexplosion medför att inbetalningarna om några år inte räcker till utbetalningarna.

Mekanismen bakom finanskriserna var densamma i USA och Sverige. Politiker tar bort kapitaltäckningskraven för huslån, får en byggboom och beröm för alla nya jobb. Deras parti får majoritet i nästa val. Lånebubblan spricker. Syndabockar letas upp vanligen bankerna. Politikerna visar ”handlingskraft”, gödslar med skattepengar och ”räddar” utvalda företag.

Vid 1970-talets varvskris liksom vid krisen i textilindustrin misslyckades statens ”räddning” till stora kostnader. Att förhindra strukturomvandling är inte god näringslivspolitik. Det gagnar inte ekonomin att tillverka bilar som inte går att sälja. Satsa hellre på mindre och svenska företag.

Vi har en global ekonomi antingen vi vill eller inte. Det har finanskrisen eftertryckligt demonstrerat.

Varje år utdelas Nobelpris i ekonomi åt förtjänta ekonomer som lyckats klarlägga någon del av den komplicerade marknadsekonomin. Ändå upprepas ständigt i olika utföranden den gamla ekonomiska sagan om hur enkelt alla ekonomiska problem blir lösta om man tar från de rika och ger åt de fattiga.

Alla partier vet att den är en skröna. De vet samtidigt att den har stor genomslagskraft. Inför varje val ökar därför sagoberättandet till orkanstyrka.

Det senaste inom området är förslaget om skattehöjning för fastigheter med över fem miljoner i taxeringsvärde. Det rör sig om något hundratal fastigheter. Förslaget har enbart symbolvärde.

Mer läsning

Annons