Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett brutet löfte på måndagsmorgonen

Annons

Att blogga. Jag har aldrig gjort det, och näst intill lovade mig själv att heller aldrig börja. Men kanske måste någon gång vara den första, och hur det hela kommer utformas blir spännande att se. Improvisation och prat, allmänt babbel. Förhoppningsvis läsvärt babbel.

Till en början förstod jag inte hur jag skulle hinna med att blogga såhär i slutet på terminen (och såhär tidigt på mornarna), var dum nog att tro att vi skulle ha mycket att göra. Men allting rullar på och jag väntar ut skoldagarna. Rastlösheten smyger sig på.

En blogg skulle kanske därför vara ett bra tidsfördriv, men jag tror att man lätt blir ganska insnöad. Och att fastna i bloggande är det sista jag vill. Det är roligt att få dela med sig av tankar och åsikter, men att i slutändan tycka om det så pass mycket att man inte kan låta bli måste undvikas. Så låt oss helt enkelt hoppas på att jag inte gillar bloggandet alltför mycket, och låt oss även hoppas att jag inte tråkar ut er!

Anna Fröman

Mer läsning

Annons