Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En budget i skuggvärlden

I den tredimensionella verkligheten är skuggan tvådimensionell. Detsamma gäller socialdemokraternas skuggbudget som i går presenterades. Och man behöver knappast redovisa någon avancerad formel för att dra slutsatsen att större delar av budgeten hör hemma i pappersmalen. För en tid sedan konstaterade Konjunkturinstitutet att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.

Annons

Den ekonomiska tillväxten har skrivits ner och arbetslösheten ser ut att öka - i alla fall på medellång sikt.

Det sägs att en drake stiger i motvind och just under lågkonjunkturen när ekonomin befinner sig i dvala bör den sittande regeringen uppmuntra sina medborgare att satsa på sina drömmar, antingen genom att starta nya företag eller omskola sig till något bristyrke.

Så är inte fallet för socialdemokraterna. Skuggbudgeten innehåller nämligen bland annat hör och häpna - höjda bidragsnivåer, slappare a-kassekrav och ett återinförande av förmögenhetsskatt. Högre skatter och högre bidrag skapar inte välstånd i samhället. Bidrag går före arbetslinjen i den tvådimensionella världen.

Mona Sahlin och Tomas Östros utspel i går på Dagens Nyheters debattsida bygger som alltid på att en s-regering vill ge mer än den sittande regeringen. Den rödgröna röran ger. Alliansen tar brukar det heta. Och socialdemokraternas retorik går tyvärr hem. Alliansens arbetslinje har under den nuvarande mandatperioden bidragit till två jobbskatteavdrag. Ett tredje är på väg. Skattesänkningar ger högre disponibel inkomst och även om socialdemokraterna mer än gärna klagar på hög inflation så är inflationen importerad från omvärlden.

Thomas Östros, som är socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, menar att ett återinförande av förmögenhetsskatten är nödvändigt ”klassklyftorna” har ökat. Den som vill bekämpa ”klassklyftorna” ska troligen inte använda förmögenhetsskatten som metod. Ett återinförande av förmögenhetsskatten kommer knappast att bidra till minskade klasskillnader men däremot till att förmögenheterna lämnar landet och inte bidrar till att skapa välstånd i Sverige.

Den allmänna jargongen hos socialdemokraterna har alltid byggt på ett klassamhälle och inte alltför sällan påminns svenskarna om att vi lever i ett. Socialdemokraterna har länge levt stolt på att man har sina rötter i arbetarrörelsen och anser sig sedan lång tid veta vad som är bäst för dem som har det mindre gott ställt.

En gång i tiden hade vänstern någon form av moraliskt övertag - man kämpade för underklassen. Men i västvärlden har vänstern i dag förlorat sitt underifrånperspektiv. I stället för att tala om bidrag och ersättningar borde socialdemokraterna föra en budget som handlar om den enskilda individens möjligheter till skapande och entrepenörskap. Det hade nämligen inneburit en tredimensionell verklighet.

Mer läsning

Annons