Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den svenska modellen kräver ett starkt fack

I ledaren i Norrtelje Tidning den 9 oktober skriver man att tanken med facket är bra - nämligen att hjälpa arbetstagare som får problem med sin arbetsgivare.

Annons

Att hjälpa dem som har problem är en av våra viktigaste arbetsuppgifter i facket. Och det tycker väl ledaren på tidningen är en lagom roll starkare än så ska inte facket vara. Där tycker ledarsidan att facket ska stanna.

Men idén med facket är att kollektivet blir starkt då individer sluter sig samman. På så sätt blir de anställda en kraft och kan vara med och bestämma villkoren för arbetet. Genom att löntagarna sluter sig samman blir de också en kraft att räkna med för arbetsgivaren. Det fackliga medlemskapet gör också att varje individ blir stark som anställd.

Man kan undra vilken värld man lever i på ”ledarsidan” när man vill beskriva Sverige och svenskar som ”losers”. Visst har vi problem med ungdomsarbetslöshet, integration och att alltför många elever inte klarar grundskolan. Och det ska vi jobba för att det ska bli bättre.

Men det är ju faktiskt så att Sverige och vår modell på arbetsmarknaden visat sig fungera rätt bra både för löntagarna, företagen och Sverige. Det är ju så att Sverige har färre strejkdagar än många länder och vi har inte haft löneavtal som överstigit nivåerna i jämförbara länder.

I många länder i Europa talar man om hur vi i Sverige har lyckats väl med att förena samhällsekonomisk effektivitet och trygghet för den enskilde. Det finns ett stort intresse för Sverige och den nordiska modellen med höga ersättningsnivåer i välfärdssystemen, en aktiv arbetsmarknadspolitik och starka fackliga organisationer som kan bidra med en väl fungerande lönebildning.

Men nu riskeras denna modell av den borgerliga regeringen. Vad svenska löntagare behöver nu är mer trygghet och mer möjligheter inte mer osäkerhet. Försämringar i arbetslöshetsförsäkringen, arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen sätter förändringsbenägenheten på prov.

Frågan är hur länge svensk fackföreningsrörelse kan fortsätta att vara en progressiv kraft vid strukturomvandlingar på arbetsmarknaden?

Aleksandar Srndovic

Pappers avdelning 68

Mer läsning

Annons