Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: En ny akt i tragedin om "vinstbegränsningar i välfärden"

Annons

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och V-ledaren Jonas Sjöstedt presenterade på fredagen S-MP-regeringens och Vänsterpartiets förslag att begränsa vinsterna i välfärdsföretag. Därmed startar en ny akt i denna tragedi.

Hela hanteringen av frågan är så fruktansvärt uselt skött. Först tvingar Vänsterpartiet Socialdemokraterna och Miljöpartiet att lova att ett förslag om vinstbegränsningar för välfärdsföretagen skall läggas fram under mandatperioden: i annat fall tänker inte Vänsterpartiet stödja S-MP-regeringens budgetar. Ett parti som företräder en ytterkant i svensk politik får alltså bestämma regeringens politik på detta område, trots att detta parti har en mycket negativ syn på privata företag och bara fick 5,7 procent av rösterna i valet.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och V-ledaren Jonas Sjöstedt presenterade på fredagen S-MP-regeringens och Vänsterpartiets förslag att begränsa vinsterna i välfärdsföretag. Därmed startar en ny akt i denna tragedi. Foto: Anders Wiklund, TT.

 

Nästa akt i tragedin är att S-MP-regeringen tillsätter en utredare för att ta fram ett förslag på hur vinstbegräsningarna skall utformas. Det blir Ilmar Reepalu, före detta socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö. Han kommer fram till ett förslag som är utformat på ett sätt som gör att väldigt få förstår det. Många socialdemokrater, bland dem statsminister Stefan Löfven, gör det inte. Orsaken är att Ilmar Reepalu valt att använda ett begrepp, "operativt kapital", som väldigt få använder och förstår. Om detta beror på att han medvetet vill vilseleda, eller om han själv inte förstår sitt eget förslag, är svårt att veta.

Ilmar Reepalus förslag om ett vinsttak på det operativa kapitalet innebär att många företag bara får göra några tusenlappar med vinst per år. Med så små vinster kan företag inte bygga upp någon buffert för sämre år eller för större investeringar. I praktiken innebär därför Ilmar Reepalus förslag att många privata välfärdsföretag tvingas att lägga ner.

Kritiken mot Ilmar Reepalus förslag är massiv. Trots det väljer regeringen att använda hans modell. Man väljer dock att lyfta ut sjukvården ur förslaget.

Och nu är förslaget klart. Nu börjar nästa akt i tragedin. Det förslag som Ardalan Shekarabi och Jonas Sjöstedt nu presenterar utgår från Ilmar Reepalus förslag, med små förändringar. ”Idéburna aktorer” undantas och småföretagen får göra en liten vinst på ett basbelopp per år, det vill säga runt 40 000 kronor.

Det här är dock alldeles otillräckliga modifieringar. Företagen kan inte överleva långsiktigt på en maxvinst på 40 000 kronor per år. Fortfarande innebär vinsttaket därför att många mindre företag tvingas att lägga ner.

Men Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycks inte bry sig om vilka konsekvenser förslaget får. De har inte gjort någon analys om vad som kommer att hända om förslaget genomförs. Jonas Sjöstedt hävdar att "inga företag kommer att tvingas att lägga ner", men berättar inte vad han bygger den slutsatsen på, vilket gör att hans besked bara är löst tyckande.

Antingen har S-MP-regeringen och Vänsterpartiet inte velat förstå den massiva kritiken mot Ilmar Reepalus förslag, eller så bryr man sig inte. De förändringar man gör skall enbart sken av att man har tagit till sig av kritiken.

Det är inte seriöst. Det är pinsamt att svenska politiker kan bete sig på det sättet. Det skadar mängder av privata företag, elever, lärare, föräldrar, kunder och brukare.

Som tur är kommer detta förslag inte att genomföras, eftersom det inte finns någon majoritet i riksdagen för förslaget. Men det är ändå tragiskt att ett förslag med så stora och omfattande konsekvenser kan läggas fram på så lösa grunder, och utan att de som lägger fram förslaget verkar bry sig om vilka konsekvenserna blir. Ideologin och taktiken får gå före verkligheten.

Mer läsning

Annons