Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fel att kalla en besparing för en satsning

Annons

I debattartiklar och via information på hemsidor och andra sociala medier sprider nu samverkansstyret med Socialdemokraterna i spetsen budskapet att skolan får mer resurser och inte mindre. Av det kan man lätt få intrycket att det inte finns några sparkrav på skolverksamheten i kommunen.

För någon som inte är insatt måste det framstå som mycket märkligt hur man kan satsa och samtidigt ha ett tufft sparprogram på 90 miljoner kronor. Får skolan mer pengar eller inte?

Det raka svaret är att skolan får mindre pengar. De höjda anslagen motsvarar nämligen inte de höjda kostnader verksamheten har för inflation, lönehöjningar och att verksamheten växer med fler barn. Enligt en prognos som kommunen gjort kommer antalet barn mellan 1–15 år i kommunen öka med cirka 1 000 barn under åren 2018–2020, vilket motsvarar en volymökning på elva procent. För barn- och skolnämndens verksamhetsområde blir det en förändring med totalt 1 500 barn, eftersom barn kan vistas i flera verksamheter samtidigt, till exempel grundskola och fritids.

För någon som inte är insatt måste det framstå som mycket märkligt hur man kan satsa och samtidigt ha ett tufft sparprogram på 90 miljoner kronor. Får skolan mer pengar eller inte?Det raka svaret är att skolan får mindre pengar, skriver Robert Beronius. Foto: Gorm Kallestad, TT

Ett visst utrymme för effektiviseringar finns det alltid vid volymökningar. Ett barn mer per klass kanske inte gör så stor skillnad kostnadsmässigt, men vid en så kraftig volymökning som elva procent och när de flesta klasser redan är fullproppade med elever blir det problematiskt.

Vi liberaler tycker att det är rätt att vara rädd om våra skattepengar och tror att det finns ett visst utrymme för effektiviseringar och smartare inköp. Vi tror dock att samverkansstyret har överskattat hur stort detta utrymme är och vi delar inte uppfattningen att man kan kalla ett sparbeting på 90 miljoner kronor för en satsning. För det är det inte. Det är raka motsatsen till en satsning och retoriken för närmast tankarna till ”alternativa fakta”.

Det framgick tydligt av beslutsunderlaget när samverkansstyret beslutade om budgeten att personaltätheten på fritids ska minska och de flesta kan nog förstå att om antalet lärare förblir detsamma samtidigt som antalet elever ökar, så ökar även klasstorlekarna. Många har varnat för konsekvenserna för sparbetinget. Sparbetinget är alltså i allra högsta grad verkligt, alldeles oavsett om samverkansstyret försöker få det att låta som en satsning eller inte.

Det kan konstateras att det även kan komma att bli svårt blir svårt för kommunen att ta del det extra statliga stödet till skolan som regeringen avsatt sex miljarder kronor till. Ett villkor för att ta del av medlen är nämligen att kommunen inte samtidigt sänker de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa. Samverkansstyrets besparing kan med andra ord komma att visa sig bli en dyr besparing.

Robert Beronius (L)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons