Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De rika tycks aldrig bli lata

Bidrag är slöseri med pengar och egentligen har vi inte råd. Bidragen gör folk bidragsberoende och lata. Men de rika blir aldrig lata. Det gäller tydligen oavsett om de tjänar sina pengar på arbete eller på spekulation i värdepapper. Märkligt, skriver Rune Karlsson.

Annons

Begreppet bidrag har av borgerliga politiker och agitatorer under lång tid i tv-debatter och ledare getts en negativ laddning. Bidrag är slöseri med pengar och egentligen har vi inte råd. Bidragen gör folk bidragsberoende och lata. De går till sådana som inte vill arbeta. Om vi minskar bidragen, så får vi ut fler i arbete. Så ser budskapet ut.

När transfereringarna går till de som redan har så de klarar sig, då kallas det för avdrag och det har vi råd med. Rot- och rut-avdrag, ränteavdrag, skattesänkningar, slopande av förmögenhetsskatt och arvsskatt med mera – allt det som gynnar de rikaste mest – det har vi alltid råd med, trots att det här handlar om avsevärt större kostnader för staten. De rika blir heller aldrig lata. Det gäller tydligen oavsett om de tjänar sina pengar på arbete eller på spekulation i värdepapper. Märkligt!

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen bland annat fått igenom satsningar på förlossningsvården (1 miljard), personalsatsning inom sjukvården (2 miljarder), höjt underhållsstöd (135 miljoner), avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet (350 miljoner), höjt studiebidrag med 300 kronor i månaden (550 miljoner), avgiftsfri simskola för barn (300 miljoner) och skattereduktion för fackföreningsavgift (1,3 miljarder). Det här är reformer som syftar till bättre vård och ett jämlikare samhälle. En summering ger en total kostnad på 5 635 miljoner.

Satsningarna på förlossnings- och sjukvården är nödvändiga för att säkra att vården fortsatt ska fungera för alla som behöver den, skriver Rune Karlsson.

Det här kritiseras av de borgerliga partierna och i borgerliga medier. Vänstervridning kallar man det – ytterligare ett begrepp som används för att skrämma väljarna. Strategin går ut på att vi inte ens ska fundera över om reformerna är bra eller inte. Vi ska, utan att reflektera, associera reformerna med ofrihet och tvång.

Hur många gånger har vi inte fått höra att Vänsterpartiet inte tar ansvar, att partiet försöker vinna röster på populistiska och ofinansierade reformer? Reformer som vi inte har råd med. Reformer som äventyrar landets ekonomi.

Vad ska man då säga om de skuggbudgetar, som de borgerliga partierna lagt fram? Enligt DN ekonomi innebär de skattesänkningar, företrädesvis för höginkomsttagare, på i snitt 32 miljarder. I den mån dessa sänkningar finansieras, så sker det genom neddragningar i bidragssystemen och ibland genom höjning av vissa momssatser – att ta från de fattiga och ge till de rika.

Låt oss titta närmare på några av de reformer som Vänsterpartiet fått igenom.Underhållsstödet har sedan 1994 sammanlagt höjts med 100 kronor. Det innebär att stödet successivt har urholkats. Det här är pengar som går till ensamstående föräldrar – en av de grupper i vårt samhälle som har det allra svårast ekonomiskt. De som får bidraget är oftast ensamstående mammor.

Studiemedlen är viktigt redskap för att motverka en social snedrekrytering till högskolor och universitet. De ger alla, oavsett bakgrund, möjlighet till eftergymnasiala studier. De är därmed också en förutsättning för att vi ska klara den framtida kompetensförsörjningen, vilket inte minst näringslivet borde vara intresserat av. Det har gått 11 år sedan studiebidragen senast höjdes. Har vi råd att inte höja studiebidragen?

Skattereduktionen för fackföreningsavgiften återställer, åtminstone delvis, balansen mellan arbetsmarknadens parter. Företagens motsvarande kostnader är och har alltid varit avdragsgilla. Att göra avgifterna till facket avdragsgilla är ett sätt att stärka den svenska modellen med två jämbördiga parter på arbetsmarknaden. Hittills har denna modell, trots brister, gagnat vårt land.

Satsningarna på förlossnings- och sjukvården är nödvändiga för att säkra att vården fortsatt ska fungera för alla som behöver den.

Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet och avgiftsfri simskola för alla barn är angelägna jämlikhetsreformer. Alla barn ska, oavsett föräldrarnas ekonomiska status, kunna lära sig att simma och alla skolungdomar ska ha möjlighet att utnyttja den frihet som sommarlovet innebär.

Rune Karlsson, Husinge

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons