Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Petra Hultman vill att husmodern ska få upprättelse: "Jag vill att det ska drabba kroppsligt"

Tid, arbete, värde. Så sammanfattar Petra Hultman tematiken i sitt konstnärskap. Hennes småländska farföräldrars flit har resulterat i ett antal uppmärksammade verk och i en pågående konstnärlig undersökning.

Annons

Konstnären Petra Hultman, som  tilldelades Beckers konstnärsstipendium för 2018, ställer ut sina verk på Färgfabriken i Stockholm.

Det bakas, målas och bonas med glada leenden och i piffiga frisyrer. Som besökare går man bokstavligen in i husmorsväggen; en videoinstallation med oräkneliga instruktionsfilmer för 50- och 60-talens flitiga lisor visas i ett gigantiskt fyrkantigt rutmönster.

Även om den svenska husmodern inte är någon okänd företeelse känns just massiviteten i denna skildring av henne ny.

– "Husmorsfilmer" var ett slags "infomercials" som visades på biograferna och var gratis att titta på, säger Petra Hultman.

Där förmedlades forskningsrön från institutioner som Hemmets forskningsinstitut och Institutet för folkhälsa hand i hand med reklam för den senaste tekniken och det nyaste bonvaxet. Husmödrarna är lika perfekta som deras hem och välordnade bullbak, och för Petra Hultman handlar det bland annat om att synliggöra nödvändigt och obetalt hushållsarbete.

TT: Du är ute efter upprättelse?

– Absolut, det är också därför jag valt att jobba så stort, jag vill att det ska drabba kroppsligt. Om det fortfarande finns någon där ute som invänder mot att vi socialiseras in i olika roller i samhället kan hen komma hit så kan vi ta en diskussion sedan.

Petra Hultman gick ut Kungliga Konsthögskolan, Mejan, i Stockholm så sent som i våras och är årets Beckersstipendiat. Verken som nu visas på Färgfabriken i Stockholm är sprungna ur hennes och familjens röjning i farföräldrarnas hem i Smålandsstenar. De ingår alla i hennes pågående undersökning av folkhemmet och synen på arbete.

Uppslagna band ur farmor Marys husmorslexikon ramar in pyramiderna av hennes handarbeten; virkat, broderat, knypplat, vävt, pinnspets och stickat i en omfattning som vittnar om en närmast ofattbar flit och omsorg.

– Det känns fantastiskt att få lyfta fram det på det här sättet, jag vet att farmor var rädd för att allt hennes handarbete skulle kastas bort. Sådant här säljs på loppis för några kronor, det är väldigt lågt värderat i dag.

Konstnären Petra Hultman, som  tilldelades Beckers konstnärsstipendium för 2018, ställer ut sina verk på Färgfabriken i Stockholm.

Farfadern var inte sämre. I samma rum tronar installationen av drygt 300 nyckelskåp som Petra Hultmans farfar Hilding, den pensionerade träindustriarbetaren, masstillverkade i garaget på ålders höst och utan att veta hur han skulle sälja dem.

– Trots att han kunde göra vad han ville med sin tid höll han fast vid industriklockan. Han jobbade och lade på hög.

– Jag tror att han inte visste vad han skulle göra med sin tid om han inte hade ett arbete att gå till. Det finns ett enormt flitighetsimperativ även i min farmors handarbeten. Medan potatisvattnet kokade upp kunde hon sätta några stygn. Jag tänker att det var så inpräntat i dem både för att skapa värde och identitet och för att helt enkelt få tiden att gå.

Även dagens generationer präglas av detta tydiga arbetsimperativ, enligt Petra Hultman.

– Vi identifierar oss med vårt arbete, med vårt yrke, vissa jobbar alldeles för mycket, andra kan inte få jobb. Det senaste jag läste var ett en tredjedel till hälften av våra yrken kommer att kunna automatiseras, hur fyller vi våra liv med meningsfullhet då, vad gör vi med vår tid?

Utställningen på Färgfabriken visas 27 januari till 18 mars.

Erika Josefsson/TT

Mer läsning

Annons