Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vrakbärgare: "Myndigheterna vill inte se livsfaran"

Vrakbärgaren Claes Bergvall blir inte förvånad när han hör att Hav- och Vattenmyndighetens planer på att ta hand om det miljöfarliga vraket Mundogas utanför Öregrund kan dröja flera år.
– Så ofattbart att det inte är sant. Myndigheterna förstår inte problemet, utan väljer att stoppa huvudet i sanden, säger Claes Bergvall.

Annons

Nyligen kunde NT berätta att det miljöfarliga vraket Mundogas finns med på Sjöfartsverkets "akutlista" över de vrak i Sverige som måste åtgärdas snarast.

Tre vrak på listan prioriteras främst: Skytteren vid Måseskär utanför Lysekil, Harburg vid Lidingö och Thetis i Skagerrak.

Mundogas krockade med ett finskt fartyg och sjönk till 70 meters djup vid Grundkallens fyr utanför Öregrund i oktober 1966. Fartyget var lastat med 1 800 ton flytande ammoniak i fem tankar, som rymmer mellan 495–730 kubikmeter vardera.

Handläggaren Christer Larsson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som samarbetar med Sjöfartsverket angående de planerade fartygssaneringarna, säger till NT att han inte har en aning om när en sanering av Mundogas kan komma till stånd. Den budget som myndigheterna har till förfogande, fem miljoner kronor, räcker inte långt.

LÄS MER: Fartygsvrak ska saneras – kan dröja år

Tankarna på Mundogas är fyllda med flytande ammoniak och är gjorda i syrafritt stål. De är helt intakta idag. Problemet är de infästningar för tankarna som håller på att luckras upp, efter 50 år på havets botten.

Claes Bergvall har varit nere vid vraket och själv sett Mundogas. Han har i flera år ansett att Mundogas är en tickande miljöbomb och måste saneras omedelbart.

– Problemet är om tankarna flyter upp till ytan, och det finns en uppenbar risk för det. Om gasen slipper ut är den så farlig att man behöver bara vara i närheten för att dö, hävdar han.

– Det är bara 51 km till Forsmark. Även Åland och Norrtälje kan drabbas av giftmolnet, de områdena ligger också nära till, anser han.

HaV-myndigheten stödjer sig på uppgifter om att några av tankarna skulle vara perforerade, och därmed har en del av ammoniaken läckt ut. Enligt Christer Larsson tror man att bara 1/3-del av ammoniaken finns kvar i tankarna.

– Det är bara bullshit! Det stämmer inte. Ammoniak väger lättare än vatten – och tankarna vill ju sträva uppåt, säger Claes Bergvall.

Pengabristen för saneringarna gör att man inte kan göra så mycket åt vraken på "akutlistan". Christer Larsson på HaV hoppas att man får mer pengar under 2017, och då kanske Mundogas kan komma i fråga om en sanering inom några år.

– Det finns ingen vilja. Man stoppar huvudet i sanden och säger "vi har inga pengar". Men det är bara snack. Det finns alltid pengar, säger Claes Bergvall.

Han menar att det inom ramen för EU-fonderade pengar går att få loss medel för just sådana här saker.

– Det finns enorma pengar, men för att få del av pengarna måste en myndighet vara medsökande.

Bergvall har anmält Östhammars kommun, där vraket ligger, till Miljödomstolen. Han har också anmält Mundogas till Miljödepartementet.

– På Miljödepartementet säger man bara att Mundogas inte utgör något hot för förbipasserande fartyg, och lämnar det utan åtgärd. Och Östhammars kommun vill inte. De säger bara att vraket ligger utanför kommunen, säger Bergvall.