Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visst är det kärvt för kommunerna – …men två kronors skattehöjning inte aktuellt

Annons

Många kommunpolitiker håller nu på att fila på nästa års kommunbudgetar. Det kommer att bli kärvt för många att slippa skattehöjningar eller stora besparingar. Och detta trots att S-MP-regeringens budget innehåller tio extra miljarder till kommuner, landsting och regioner.

Norrtälje kommun är inget undantag. Här har kommunfullmäktige dessutom beslutat att kommunen skall spara 200 miljoner kronor 2017-2019.

I dag onsdag publicerade organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) en rapport om kommunernas ekonomi. Enligt rapporten är de goda tiderna nu över. Skillnaden mellan inkomster och utgifter ökar för kommunerna, och blir år 2020, om inget görs, nästan 50 miljarder kronor. Det motsvarar en kommunalskattehöjning på drygt två kronor.

Enligt SKL beror kommunernas ökade kostnader på att befolkningen ökar, dels genom flyktinginvandring, dels genom fler födda barn. Dessutom ökar antalet äldre. Det innebär att kommunerna måste bygga nya skolor, förskolor och äldreboenden. SKL pekar också på att det råder arbetskraftsbrist inom delar av den kommunala verksamheten, till exempel skolan. Det kommer att pressa upp lönerna, menar SKL, vilket ökar kommunernas utgifter.

SKL:s prognoser måste delvis ses som en av partsinlaga, och som en påtryckning till staten att höja statsbidragen till kommunerna. Det är ju inte första gången som SKL:s prognoser visar att kommunerna går en kärv ekonomisk framtid till mötes och kan tvingas att höja skatten rejält. Så har det sällan blivit - istället har många kommuner ofta gjort stora överskott.

Därför känns SKL:s prognos om två kronors skattehöjning inte realistisk. Och på SKL tror man egentligen inte heller att skattehöjningen blir så stor. Dels lär inte utvecklingen bli så negativ som SKL förutspår, dels kommer kommunpolitikerna att hitta sätt att spara och effektivisera i verksamheten.

Trots detta måste troligen de tio miljarderna i höjda statsbidrag för nästa års budget följas upp med ytterligare många miljarder 2018 eller 2019. Och detta bara för att kommunerna inte skall tvingas att säga upp anställda. S-MP-regeringens löften om att de tio miljarderna skall innebära 30000 nya jobb är bara nys. Snarare behövs det mer pengar för att kommunerna skall slippa spara, vilket också till exempel Centerpartiet och Moderaterna föreslår i sina skuggbudgetar.

Det är dock mycket viktigt att statsbidragen inte är öronmärkta, utan generella. Öronmärkta pengar, där riksdag och regering slår fast vad pengarna skall användas till, skapar mängder av byråkrati när kommunerna skall söka bidraget, en myndighet skall behandla ansökan och bidraget sedan skall utvärderas. Dessutom slår öronmärkta statsbidrag orättvist: små kommuner har inte de resurser som krävs för att lämna in ansökningar, och får därför inte några pengar.

I dag är de öronmärkta statsbidragen till kommunerna omkring 94 miljarder kronor, medan de generella statsbidragen är 90 miljarder. Rikspolitikerna måste börja lita mer på kommunpolitikerna, i stället för att styra dem i detalj. Genom att omvandla öronmärkta statsbidrag till generella blir det lättare för kommunpolitikerna att planera, vilket sparar pengar. Dessutom ökar rättvisan mellan kommunerna.

Annons