Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vill vi ha ökade klyftor eller mer utjämning?

Jag vill belysa vad den senaste OECD-rapporten om jämlikhet påvisar, nämligen det faktum att något håller på att förändras i vårt land. Samhället glider isär med ökande klyftor mellan människor. Rättvisan och jämlikheten håller på att tyna bort.

Sverige har tidigare, tack vare socialdemokratisk utjämningspolitik, ansetts som ett jämlikhetens praktexemplar bland andra länder. Vi har haft små skillnader i inkomst och ett överlag jämlikt samhälle, och vi har känt en stolthet för den internationellt respekterade svenska modellen. I början på 1980-talet var vi ett helt unikt exempel på ett jämlikt land, något som med stor respekt särskilde oss från andra länder. Detta håller nu sakta på att förändras, den goda jämlikhet mellan människor vi haft håller nu på att bytas ut till något annat. Vår svenska välfärdsmodell monteras nu sakta ned.

I OECDs senaste rapport, 15 maj 2013, står den eländiga domen klar: vi har halkat ner från första plats till nummer 14 i rangordningen över jämlika länder. Skillnaden mellan de fattigaste och de rikaste har ökat kraftigt, gapet mellan människornas tillvaro har alltså vuxit anmärkningsvärt – och det fortsätter växa.

”Den rikaste tiondelen har fått mycket mer än alla andra” säger Hans Heggeman, ekonom på SCB. Samtidigt har de redan fattiga fått det än mer knapert i ökad fattigdom, till följd av socialförsäkringarnas avtynande stöd till behövande.

Vi får inte låta den goda jämlikheten, som Sverige med stolthet tidigare visat upp, förbytas mot ett mer delat samhälle där klasskillnader blir allt mer påfallande. Ett samhälle där skillnaderna mellan människorna ökas blir ett mindre rättvist samhälle. Rättvisa, jämlikhet och solidaritet går hand i hand, och är grunden i socialdemokratins värderingar. Det är här det föreligger en tydlig ideologisk skiljelinje: mellan socialdemokratins strävan efter det jämlika samhället med små skillnader mellan människorna, och regeringens politik som i stället ökar gapet mellan samhällsklasserna, och dessutom spär på de redan välbärgades ställning.

Politiken gör skillnad på samhällets utformning, och även om de politiska tonerna må låta snarlika i vissa frågor, finns den betydande skillnaden bakom orden – i ideologierna bakom partiernas uttalanden. Ideologin är politikens själ, och även om den inte anförs i debatten allt för ofta, är det ändå den som styr politikens strävan. Utfallet av ideologin påverkar människornas vardag.

Frågan inför valet i höst blir därmed: vill vi ha en fortsatt uppdelning med ökande samhällsklyftor, eller en politik som i stället eftersträvar utjämning och jämlikhet?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel