Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi vill hellre ställa villkor på skolornas kvalitet

Annons

”Kriterier för skolstängning ska tas fram” lyder den något oroande rubriken i Norrtelje Tidning 31 maj, där småskolornas framtida öden ska avgöras. I ROOP, Roslagens oberoende parti, hade vi hellre sett att kriterier som krävs för hög kvalitet, fortsatt god undervisning och nöjda elever och föräldrar blev förvaltningens uppdrag till oss förtroendevalda att besluta om.

Anmäl text- och faktafel

Tydlighet till föräldrar, elever och personal är viktig att sträva efter, där delar vi nämndordförandens uppfattning. Vilka kriterier som kan bli aktuella att lyfta fram blir en grannlaga uppgift för politiken att enas kring, och kommer att avslöja hur allvarligt menat kommunens landsbygds- och skärgårdsprogram är.

Om tyngdpunkten i den kommande kriteriesamlingen kommer att ligga på ekonomiområdet så ligger nog de flesta små landsbygdsskolorna illa till. Om till exempel lärarkompetensen prioriteras blir det genast knepigare. Ta Skebo skola som exempel, en skola vars ekonomiska förutsättningar inte talar för fortlevnad, men där lärarkompetensen i dag, framtidstron och kundnöjdheten gör att skolan kvalitetsmässigt tillhör kommunens främsta.

Ska då en stor skola med låg andel formell kompetens hos pedagogerna klara sin fortlevnad eller ska den stängas ner? Skolverkets generaldirektör uppskattar i Dagens Nyheter 3 juni 2019 att 80 000 lärare kommer att sakna lärarutbildning och legitimation år 2030. Hur klarar sig Norrtälje i konkurrensen kring lärarkompetens med övriga kommuner i länet?

Ett skolpolitiskt program som omfattar inte bara insatser och mål för eleverna måste omfatta också lärarna. Viktigaste orsaken till den alltmer omfattande lärarbristen kan stavas minskad respekt för läraryrket hos både uppdragsgivaren (staten) och hos utföraren (Sveriges kommuner och landsting). Usel löneutveckling för lärarkollektivet under 1980-, 1990- och 2000-talen, dålig arbetsmiljö och tveksam styrning på alla nivåer, värst på fullmäktigenivån där resursbesluten tas, har lett fram till dagens situation.

Staten lämnar i dag en rad riktade och villkorade specialbidrag till landets skolor. Bidragens villkor är så knepiga att uppfylla, att kommunerna antingen måste anställa extra administratörer för att konstruera projekt och formulera ansökningar, eller av avstå från att söka bidragen. Ökad administration och dålig tajming av kommunernas pågående skolutvecklingsarbeten blir en av flera följder, medan statens finanser ger kraftigt överskott och kommunerna får allt svårare att klara sin budget utan skattehöjningar.

Vi föreslår att riksdagen beslutar om att slopa alla specialdestinerade bidrag till skolorna och i stället tar över hela paketet med statligt reglerade undervisningsresurser efter en modell som liknar den som försvann 1992. Riksdagen fastställer skollag, läroplaner, ansvarar för att utbilda landets lärare, och överlämnar därefter till landets kommuner att genomföra uppdraget att skapa goda förutsättningar för en kunskapsnation i världsklass. Hur väl har Norrtälje kommun och många av landets kommuner lyckats med det? Har kommunerna överlag den kompetens som krävs för att bedöma vad som krävs för en skola med höga mål och vad det kräver i ekonomiska termer?

För Norrtäljes del handlar det med nuvarande system för rollfördelning inom skolan, att våga ta beslutet att skjuta till mer pengar till skolorganisationen. Med eller utan höjd skatt som följd, beroende på graden av politiskt mod och av ekonomiskt ansvar för dagens och morgondagens elever.

I september kommer vi att redovisa hur stora förändringar som skett i form av sänkt lärartäthet från 1992 fram till 2018 när Skolverkets statistik från föregående läsår presenteras till hösten. För 2019 kommer bilden att försämras ytterligare. Det blir ingen rolig läsning för våra elever, varken i allmänhet och absolut inte för elever med särskilda behov och deras föräldrar. För att inte tala om konsekvenserna.

Anders Fransson (ROOP), politisk sekreterare

Magnus Jegréus (ROOP), gruppledare

Johan Österberg (ROOP), ledamot barn- och skolnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel