Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Vi måste höja pensionsåldern"

Om vi fortsätter att gå i pension vid 65 års ålder kommer de som inte arbetar att vara i majoritet om 80 år, och Sverige kommer att ha ett budgetunderskott på 45 procent. Den varningen kommer från Haodong Qi, forskare i demografi vid Stockholms universitet.

Norrtälje kommun må ha Stockholms läns äldsta befolkning, men i jämförelse med Sverige som helhet sticker kommunen inte ut särskilt mycket. Svenskarna blir allt äldre, och hur vi ska försörja varandra i framtiden är ingen lokal fråga.

Haodong Qi är forskare i demografi vid Stockholms universitet. I våras försvarade han sin avhandling "Live longer, Work longer" där han undersöker befolkningsutvecklingen i Sverige jämfört med hur mycket pengar vi gör av med under olika faser i livet.

LÄS MER: Ny prognos: Snart får varje Norrtäljebo en till att försörja

Demografisk forskning utgår annars ofta från att inkomster och utgifter är lika under en människas livstid, vilket de ju inte är.

– Mellan noll och 80 år ökar vår konsumtion från noll kronor till 200 000 kronor per person och år i genomsnitt. Mellan 80 och 100 år ökar konsumtionen därifrån till 500 000 kronor, men inte av privata medel utan offentliga, framför allt till skattefinansierad sjukvård, säger Haodong Qi.

Kostnadsökningen för de äldre är alltså tvådimensionell, det blir allt fler som kostar allt mer, enligt Haodong Qis teori.

– År 2003 hade vi en försörjningsgrad på 0,8. Det innebär att vi bara tjänar in 80 procent av vad vi konsumerar. Resten är ett underskott, som staten måste låna till och det är inte hållbart i längden, säger han.

Så vad är då lösningen?

– Vi måste förlänga yrkeslivet. Kanske kunde vi börja tänka på att jobba vidare till 66 eller 67 år nu och till 70 år i framtiden. Det skulle inte lösa problemet men förminska det. Om vi fortsätter som nu att ha en lagstadgad pensionsålder vid 65 år så kommer underskottet att ha vuxit till 45 procent år 2100, säger Haodong Qi.

Det väcker förstås frågan om vilken politiker som skulle våga flytta fram pensionsåldern. Haodong Qi jämför med beslutet om pensionsreformen 1994, som svenskarna trots allt godtog.

– Då gick män i genomsnitt i pension vid 63,6 års ålder, och kvinnor vid 62,5. År 2014 gick män vid 65,3 års ålder och kvinnor vid 64,6. Det är en betydande ökning. Pensionsreformen ledde till ett incitament att arbeta längre eftersom man ville tjäna mer pengar. Kvinnors högre utbildningsnivå är också en faktor, eftersom högutbildade oftast arbetar längre än lågutbildade, säger Haodong Qi.

LÄS MER: Ulrika Falk (S) om den åldrande befolkningen

Hans forskning visar emellertid att även lågutbildade och sjuka jobbar längre i dag än för 20 år sedan. Frågan är väl om det är så alldeles lyckat.

– Man kan antingen tolka det positivt, som att sjuka människor inte var så sjuka som vi trodde eller negativt, att sjuka människor tvingas att hålla jämna steg. Jag måste titta närmare på hur tidigt människor med hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer går i pension jämfört med människor som har mindre allvarliga sjukdomar, säger Haodong Qi.

Men överlag, påpekar han, är vi ju friskare nuförtiden och kan vänta oss ett längre liv.

– Dagens 65 är inte gårdagens. Vi är friskare och borde klara att vara mer aktiva än tidigare generationer. Aktiva på så vis att vi kan arbeta och hjälpa våra familjer och samhället i stort, säger Haodong Qi.