Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Valfriheten har blivit en dogm

Annons

Vi är konfunderade över den replik som Bosse Blideman skrivit med anledning av vår artikel om valfrihet och det fria skolvalet. Han ägnar nästan hela sin replik åt att försvara något, som vi inte angripit, och nämner bara i förbigående det, som vår artikel handlar om.

Anmäl text- och faktafel

Bosse Blideman var med och drog igång Freinetskolan Mimer. Detta var ett värdefullt bidrag till skolutvecklingen i kommunen.

Men det som följde blev nog inte riktigt det, som pionjärerna drömde om. Några, som enbart var ute efter att tjäna pengar med ett minimalt risktagande, såg sin chans och de tog den. Med slagord som marknad och valfrihet genomfördes ett systemskifte som allvarligt hotar den svenska skolan.

Bosse Blideman och andra som på 1990-talet kampanjade för friskolor var inte ensamma om att inte förstå vad som komma skulle. Få av oss insåg vid den tiden, vilken väg den svenska skolan skulle ta.

Vi delar uppfattningen att profittänkande inte passar i skolan och att religiösa friskolor är problematiska, men vi skulle nog uttrycka oss mindre försiktigt. Vi anser att riskkapitalister och andra, som har som affärsidé att berika sig på våra skattepengar, ska bort från skolan. Vi anser också att religiösa friskolor ska förbjudas.

Vi tycker att mångfald är bra. Det finns skolor som drivs av en pedagogisk idé, liksom det finns skolor som drivs av viljan att lotsa våra ungdomar genom utbildningen och vidare ut till ett meningsfullt och bra liv. Dessa skolor behövs och berikar samhället. Vi har flera sådana skolor i Norrtälje. Freinetskolan Mimer är en.

Samtidigt måste vi se de problem som finns i dagens skola, lyssna på de forskare som ägnar sin tid åt dessa problem och göra vad som behövs för att skolan ska bli en bra skola för alla elever. Segregationen måste brytas. I en skola vars elever har olika social, etnisk eller annan bakgrund kan möten uppstå som ökar förståelse och tolerans, som ger erfarenheter och som ger kunskap om människors olika livsvillkor. Vi tror att dessa möten är viktiga – både för individen och för samhället.

När den nyliberala utvecklingen har lett till en skola där individperspektivet går före medborgarperspektivet, så har vi ett problem. När den ena forskarrapporten efter den andra slår fast att det fria skolvalet förstärker segregationen i skolan, måste vi kunna diskutera detta, även om problemet är förhållandevis litet i vår kommun. Valfriheten har blivit en dogm. Den måste kunna ifrågasättas, eftersom den kolliderar med värden som likvärdighet, rättvisa och solidaritet.

Vi beklagar att Bosse Blideman känt sig så till den grad trampad på tårna av det vi skrivit att han varit tvungen att missförstå och förvränga våra ståndpunkter. Han drar sig inte ens för att pådyvla oss åsikter, som vi inte har och aldrig har torgfört. I stället för att bemöta våra argument har han valt att polemisera mot sina egna fördomar om Vänsterpartiet. Det befrämjar inte den sakliga diskussionen och bidrar inte till lösningen av de allvarliga problem som finns i dagens skola. Vår förhoppning är att vi, trots detta, ska kunna föra ett konstruktivt samtal framöver och att Bosse Blideman vill delta i det.

Vi avslutar med ett citat av Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö och ledamot av Skolkommissionen. Citatet ingår som ett särskilt yttrande i Skolkommissionens slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35).

”När idén om skolan som en marknad fick fäste på 1990-talet var förhoppningen att avregleringarna skulle höja kunskapsresultaten, bryta segregationen och leda till en flora av nya pedagogiska alternativ. Med facit i hand kan vi se att utvecklingen inte blivit sådan. Skolsegregationen har ökat och både likvärdigheten och skolresultaten har sjunkit.”

Christina Hamnö (V)

Lars Dalquist Öhlén (V)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel