Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vad ska det bli av Norrtälje hamn?

Vad skall det bli av Norrtälje hamn? Frågan är högst relevant att ställa för en engagerad medborgare, i synnerhet efter tv-inslaget i ABC den 27 december.

Annons

Själva planerna på att bygga 1 800 bostäder i hamnen hade Norrtelje Tidning skrivit om tidigare, men det som fick mig och många andra att haja till var nog kommunalrådet Kjell Janssons (M) uttalanden i intervjun som säkert kom spontant, men utåt sett gav ett klart intryck av önsketänkande.

Jag, och många andra, har varit med ända från den tiden vi pratade om att skapa en levande och välkomnande stadsdel med en balanserad mix av 400 bostäder, lokaler för möten mellan människor, restauranger, kaféer, turistattraktioner (även vinterhalvåret), aktivitetshus för musik, teater, film och konst med mera. Och naturligtvis någon form av hamnverksamhet som har varit Norrtäljes varumärke under århundraden.

Efter att hamndiskussionerna ”legat i träda” sedan maj 2003 då den så kallade ”Charetten – En dialog om hamnens framtid” genomfördes, tog diskussionerna fart igen i september 2009 då kommunen meddelade att man ville riva de två silorna och bygga minst 400 bostäder, hotell och marina.

Sedan dess har debatten pågått fortlöpande. Under resans gång har olika byggbolag köpt upp mark i hamnen. Lantmännen är en stor markägare i hamnen liksom Norrtälje kommun som äger cirka 50 procent av marken. Kommunen har uppgraderat de tänkta planerna från 400 bostäder till först 800 sedan till 1 300 bostäder samtidigt som externa arkitektkontor tagit fram olika förslag där den enskilde medborgaren haft liten eller ingen möjlighet alls att påverka. Först talar man om ”strukturplan” och numera ”skelettplan” (!), men några detaljplaner är inte framtagna.

Åter till första stycket och kommunalrådets uttalande om planerna, som nu är uppe i mellan 1 500 och 1 800 bostäder. Kjell Jansson vill ha dit nya, ”kapitalstarka barnfamiljer” i första hand så att hela staden kan leva med en bärande stadskärna med handel och service. Handeln i stadskärnan ”går på fälgarna” säger Kjell Jansson.

Snart hoppar den på hjulbultarna tror jag, i takt med att handelsplatserna runt stadskärnan snor åt sig kunderna och erbjuder goda parkeringsmöjligheter. I stadskärnan försvinner varenda ledig yta för parkering där man i stället kan klämma in några dyra bostadsrätter. Vi har blivit bekväma och kan bara förflytta oss inom en kundvagns aktionsradie. Om det nu över huvudtaget är möjligt att bygga som planerat kommer nog inte de tilltänkta bostadsrättsköparna att hinna rädda butikerna, i alla fall inte med nuvarande innehavare.

Oavsett om det nu kommer att bli ett Hammarby sjöstad i miniatyr i hamnen eller inte är det synd att några andra lösningar inte har fått framföras och utvärderats. Nu tror jag personligen inte att det är helt enkelt att uppgradera byggplanerna från 1 300 till 1 800 bostäder, i alla fall inte om man studerar tidigare planeringsunderlag som bygger på 1 300 bostäder.

Jag har bland annat tittat igen på konsekvensbeskrivningen från 5 februari 2013 och trafik- och bullerutredningen från 4 juni 2013, och kan inte mer än utgå från att de frågetecken som fanns redan då inte har blivit mer uträtade när man höjer ambitionerna i projektet med uppåt 40 procent. Naturligtvis är detta bara en lekmannabedömning med utgångspunkt från vad jag kan hitta på kommunens hemsida. Kanske kommer mer information på den hemsida som är på väg att läggas upp?

Och vad är det som säger att siffran 1 800 bostäder inte plötsligt ökar till 2 000 när finansieringsexperterna sitter och dividerar allt ökande exploaterings- och byggkostnader med planerad byggyta så att ”kalaset skall gå ihop”? Kosta kommer det att göra i alla fall.

Tyvärr tror jag inte att Kjell Jansson kan locka kapitalstarka barnfamiljer till kommunen med dyra bostadsrätter på osäkra premisser i Norrtälje hamn. Det kan däremot en skola med gott rykte, en omvittnad bra sjukvård och omsorg enligt Tiohundramodellen, ett akutsjukhus i toppklass, nya företag, ett mänskligt kulturklimat och en fin natur göra.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel