Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad ligger bakom den ökande psykiska ohälsan?

Annons

I NT skriver Bengt Ericsson och Anna Eneroth en debattartikel om att den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa måste tas på allvar. Reidar Carlsson tar i en ledarartikel delvis upp ett liknande ämne. Där pekas digitaliseringen ut som en av orsakerna. Den leder ofta till ”digital stress” och ”digitalt utanförskap”, som drabbar redan svaga grupper och ökar klyftorna i samhället.

Anmäl text- och faktafel

Det är fråga om drygt en miljon invånare som i någon mening är drabbade av det ”digitala utanförskapet”, däribland äldre, handikappade, sjuka, arbetslösa med flera. I debattartikeln pekas också skolan ut som en arena där digitaliseringen och andra inslag i skolmiljön pressar eleverna och skapar psykisk ohälsa.

I den internationella medicinska tidskriften The Lancet anges att den ökande psykiska ohälsan är ett globalt problem. Cirka 300 miljoner människor lider av depression och cirka 50 miljoner av demens.

Även i Sverige syns en ökning av den självrapporterade psykiska ohälsan och den märks således framför allt bland skolelever. Förändringar i skolan och på arbetsmarknaden uppges ha stor betydelse. Folkhälsomyndigheten rapporterar att varannan student känner oro, ängslan och ångest. Det är fenomen som naturligtvis har betydelse framåt i tiden i form av studieavbrott, sämre yrkesberedskap med mera.

Att många äldre lider av psykisk ohälsa visar en rapport från Socialstyrelsen. Psykisk ohälsa är vanligare bland de över 65 år jämfört med yngre grupper. En tredjedel av dem över 65 år har vårdats för psykisk sjukdom alternativt använt psykofarmaka. Självmord är vanligare bland äldre över 65 år och framför allt bland män.

I en artikel i tidningen Axess nummer 7 skriver statsvetaren Katarina Barrling om delvis samma ämne. ”Trots att det går bra för Sverige är det många som känner missmod och pessimism ”. Hon menar att det finns något i vår kultur som inte bemästrar de problem vi står inför. Ekonomiska nyckeltal pekar uppåt men under ytan ligger en slumrande existentiell kris. Hon utvecklar begreppen klimatångest och kulturell ångest.

Klimatångesten är begriplig för många som en följd av återkommande larmrapporter som skildrar kommande närmast apokalyptiska naturkatastrofer i närtid. Begreppet kulturell ångest är mer svårbegripligt. Författaren menar att vår kultur har problem att hantera situationen av ökande konflikter om kulturfrågor och den polarisering som uppstått senare år.

Sverige har gått från en relativt homogen kultur med stor konsensus till ett mångkulturellt samhälle med skilda värdesystem. Samtidigt har vi ett samhälle som visar tydliga tecken på stark individualism i vissa grupper. Den individualismen har främst sin hemvist i kulturellt och ekonomiskt gynnade grupper i storstadsmiljöer och den präglas av öppenhet, frihet och tolerans. Bakom allt finns ett betydande förändringstryck som riktar sig mot hela samhället och har sin grund i globaliseringen och träffar de ekonomiska och politiska systemen men sen transformeras genom hela samhället ner till familjen och individen.

Den som är bekymrad över tillståndet i dagens samhälle möts ofta av ett ”rabblande” av positiva samhälleliga nyckeltal om BNP-siffror, hälsoindikatorer, arbetslöshet med mera. Trots det kan människor känna oro över utvecklingen, men politiker och debattörer säger ofta att de inte kan förstå att människor inte är gladare och lyckligare trots att det går bra för landet.

Det kanske är dags att de politiker som nu skall formera regering och kommunala styren blickar framåt och mer djupgående analyserar medborgarnas behov och ser till att det allra viktigaste, nämligen medborgarnas välfärd och välbefinnande, tillgodoses på ett bättre sätt än nu.

Peter Gerdman, Norrtälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons