Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Utan EU-stöden dör det svenska jordbruket

"För svenska bönder är därför EU:s jordbruksstöd en förutsättning för att kunna överleva."

EU:s jordbrukspolitik är mycket komplicerad. Och dyr. Och onödig. I alla andra näringar sköter de enskilda länderna näringspolitiken. Så borde det vara även för jordbruket.

Men så är det inte. Orsaken är den matbrist som fanns inom EU-länderna på 1950-talet. En gemensam jordbrukspolitik var då ett sätt att få igång matproduktionen.

Det lyckades, och EU har i dag ingen brist på mat. Men den gemensamma jordbrukspolitiken finns kvar, och inget tyder på att den kommer att avskaffas. I många länder, inte minst i Frankrike, är ett avskaffande en politisk omöjlighet. Och om stödet ändå skulle slopas, så skulle det i dessa länder omedelbart ersättas med ett nationellt jordbruksstöd.

Så skulle dock inte ske i Sverige. För svenska bönder är därför EU:s jordbruksstöd en förutsättning för att kunna överleva, eftersom det gör att bönderna i alla EU-länder får något så när jämförbara förutsättningar.

Detta ”glöms” ofta bort i den svenska debatten om EU:s jordbruksstöd. Många tycks tro att detta stöd går att avskaffa utan att det ger konsekvenser. Men så är det givetvis inte. Om EU:s jordbrukspolitik avskaffades skulle det svenska jordbruket nära nog utplånas, eftersom andra länder skulle subventionera sitt jordbruk, vilket Sverige inte skulle göra. Säkerligen skulle också konsumenterna få betala mycket mer för sin mat, eftersom dagens EU-stöd innebär att konsumenterna betalar en del av matkostnaden via skatten.

Ett tydligt exempel på denna ”glömska” är den granskning av det svenska landsbygdsprogrammet som ESO, Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, presenterade för några dagar sedan. Enligt ESO är stödet i princip verkningslöst, och innebär främst en inkomstomfördelning, något ESO tycker hade varit effektivare att sköta via socialpolitiken.

Det är troligen sant. Men då bortser ESO helt från att landsbygdsprogrammet är en del av EU:s jordbrukspolitik, och därför en del i EU:s politik att låta bönderna delvis få betalt i EU-stöd i stället för via marknaden. Detta kan man tycka är fel, men man kan inte helt bortse från att denna politik finns, vilket ESO gör.

På ett sätt har ESO rätt: landsbygdsprogrammet har misslyckats i att ge det svenska jordbruket en bra lönsamhet. Detta är dock knappast landsbygdsprogrammets fel. Snarare hade jordbrukets lönsamhet varit ännu sämre utan detta program. På samma sätt har landsbygdsprogrammet varit viktigt för att minska miljöfarliga utsläpp och bevara den biologiska mångfalden.

Självklart går det att omforma landsbygdsprogrammet så att det blir mer effektivt. Sådana förändringar måste dock ha som grund att förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft, så att svenska bönder kan konkurrera med andra bönder inom EU på likvärdiga villkor. Det vinner både svensk landsbygd och svensk miljö på.