Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Unga läser allt sämre

Barn och unga läser allt mindre. Och allt sämre. Förra året kom chocksiffror som visar att var fjärde 15-årig pojke i landet inte har grundläggande läsförståelse.

Annons

– Vi behöver fundera på vad det är vi har misslyckats med, säger Norrtäljes grundskolechef Magnus Persson.

Hjärnforskaren Martin Ingvar kallar det ett svek från samhällets sida. Ett fiasko.

– Det är tragiskt. Och rakt av pinsamt.

Han talar om den minskade läsförmågan hos barn och unga i Sverige.

Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars läsföståelse, visar på en brant utförsbacke. Svenska 15-åringar har gått från att vara goda läsare jämfört med andra länder till att ligga under medelvärdet.

Värst är det för pojkarna. Pisa-undersökningen visar att var fjärde 15-årig pojke inte når upp till basnivån för läsförståelse.

– Det här är en avgörande framtidsfråga för hela landet, säger Martin Ingvar.

Han satt med i litteraturutredningen, som presenterades förra hösten och bland annat redovisar Pisa-siffrorna.

De gäller hela landet. För Norrtäljes del ser det minst lika illa ut. I alla fall för 15-åringarna. I de nationella proven har Norrtäljes tredjeklassare legat över rikssnittet, medan niorna hamnar under strecket.

– Vi måste fråga oss vad det är vi tappar på vägen, säger Magnus Persson.

Han är oroad över utvecklingen.

– Jag är lika tagen som alla andra, säger han.

– Man har tagit för givet att läsningen kommer av sig själv, men det gör den inte, fortsätter han.

Och, ja, han tycker att skolan har misslyckats.

– Uppenbarligen.

Nyligen kom en färsk mätning från Skolverket, som visar att Norrtäljes treor halkat ner och nu ligger under snittet.

– Vi behöver analysera de siffrorna, säger Magnus Persson.

Att läsförmågan minskar är ingen nyhet. Mätningar av nio- och tioåringars läsförståelse visar på en sjunkande trend ända sedan 1971, den är dessutom så stor att den motsvarar en hel årskurs. 2000-talets tioåringar är på samma nivå som 1970-talets nioåringar.

Litteraturutredningen föreslog ett knippe åtgärder för att vända skutan. I september i år kom regeringens litteraturproposition, med olika satsningar på läsning.

Flera orsaker nämns när den minskade läsningen diskuteras. En förklaring är att eleverna läser mindre i skolan. En annan är tidsbrist, en tredje bristen på förebilder.

Föräldrar läser inte lika mycket för sina barn, inte ens lärare läser på samma sätt som förr.

Norrtäljes bibliotekschef Per Ahlin lyfter fram bibliotekariernas viktiga roll, medan författaren Johan Unenge, som varit Statens kulturråds läsambassadör i två år, talar om att exponera barn för för böcker.

– Böckerna har tappat sin position. Det är mycket som konkurrerar om deras tid, och som exponerar sig väldigt starkt.

I december presenteras en ny Pisa-undersökning, med mätningar av 15-åringars läsförståelse. Martin Ingvar har ingen förhoppning om att kurvan har vänt.

– Jag tror att vi får se en rak linje med samma försämring som tidigare. Det finns ingenting som på något radikalt sätt har förändrat mönstret.

Fakta

Litteraturutredningen presenterades i september 2012. Där föreslogs att ”Ett läslyft för Sverige” skulle startas för att förbättra läsningen.

Delmålen till 2018 är bland annat en mätbar förbättring av barns och ungas läsförmåga och att

fler barn ska ta del av både fack- och skönlitteratur.

Utredningen leddes av förre riksbibliotekarien Tomas Lidman, med hjärnforskaren Martin Ingvar, författaren Johanna Koljonen och litterturkritikern Annina Rabe som ledamöter.