Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Undervisningen måste bli bättre

Alla säger att Jeppe super men ingen frågar varför. Hur kommer det sig att friskolan kan göra stora vinster medan den offentligt ägda skolan bara klagar på att de har för små medel för att driva verksamheten på? Men de får ju samma pengar, lika mycket för att göra samma sak.

Annons

Får de samma pengar för samma verksamhet?

Det kan ifrågasättas för pengarna delas inte ut för vad verksamheten kostar, som var fallet förr i den statliga skolan utan något snille har infört så kallad elevpeng.

Men verksamheten bedrivs inte som privatundervisning, som när jag som ung pojke gick i pianoskolan och var ensam elev med min lärare.

Som alla vet är det undervisningsgrupp som gäller i skolan. Ju större en grupp är desto lägre blir kostnaden per elev.

Intäkten per elev är dock densamma oavsett hur många man är i klassen. Ju större undervisningsgrupp ju större överskott, vinst kan man göra.

Kan man sätta hundra elever att sitta vid datorer och bedriva ”forskning” med en undervisande lärare så har man minskat ner personalkostnaden med minst två tjänster och gör ett rejält netto.

Elevpengen är således en dålig ”upphandlingsgrund”. Anslag och bidrag bör ges för vad godkänd verksamhet kostar. Så var det i den statliga skolan där länsskolnämnden godkände föreslagen verksamhet och tilldelade medel utifrån det.

Men för att dela ut pengar efter vad verksamheten kostar krävs ordentlig verksamhetsbeskrivning.

Ordentliga läroplaner som talar om undervisningens innehåll. Ordentliga timplaner med angivande av undervisningstid för de olika ämnena, halvklasstimmar laborationer med mera. Maxantal elever i undervisningsgrupp.

Och för att återföra undervisningen som den viktigaste verksamheten i skolan så bestäms lärarnas arbetstid av undervisningstiden, den så kallade ” usken”.

Samma offentlighetsprincip skall gälla för alla skolor oavsett ägandeform. Undervisningen måste bli bättre. Inte effektivare mer stressad men bättre.

Jag vill framhålla några pedagogiska ideologer, som kan utgöra grunden för en bra skola. Först de gamla grekerna som var de första folk i mänskligheten, inom vilket det kritiska tänkandet gjort sig gällande. Sofisterna på 400-talet, som uppträdde som kringresande lärare i allmänbildning och i bevisföringens och talets konst.

Sokrates vars lärarverksamhet bestod i samtal med eleverna. Uppfostrans huvudsakliga uppgift var för honom icke att inpränta ett yttre gods av kunskaper och lärosatser utan att utöva en ledning, som frigjorde elevens egen förnuftsverksamhet och förde honom till egna resultat.

Quintilianus som verkade cirka 90 efter Kristus. Han föredrar skolans ljus framför privatundervisningens dunkel. ”Liksom fåglar är födda att flyga, hästar att springa så är andens aktivitet och rörlighet människans naturliga gåva.”

Vid all uppfostran och skolan skall barnets natur uppmärksammas, såväl den allmänna barnanaturen som den individuella begåvningen.

Barnet skall unnas leka och den första undervisningen sker med fördel i lekens form.

Erasmus Rotterdamus, som hävdade humanismen och freden som grundvalar för humanitetens höjande. Han betonade också humorn. Erasmus älskade skämtet både det harmlösa och det vassa. Liksom Quintilianus tog han avstånd från misshandel av elev. ”Inget djur är fruktansvärdare än den dödligt förolämpade människan.”

Lusten att lära är mycket viktig. Bildningen i skolan är minst lika viktig som utbildningen då den ökar elevernas lust att lära.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel