Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud!

Annons

Den 6 augusti är en minnestyngd dag. Den dagen år 1945 fälldes atombomben över Hiroshima. Tre dagar senare fälldes bomben över Nagasaki.

Anmäl text- och faktafel

En upprepning måste till varje pris förhindras. Undertecknandet av FN:s konvention om kärnvapenförbud måste vi se i det perspektivet.

Sverige har en lång historia av internationellt nedrustningsarbete. Vi är stolta över socialdemokratiska nedrustningsprofiler som Inga Thorsson, Alva Myrdahl, Agda Rössel, Maj-Britt Theorin och många fler. Deras insatser har rönt respekt och uppskattning runt om i världen.

FN:s konvention om kärnvapenförbud syftar till en global kärnvapennedrustning med målet att helt förbjuda kärnvapen. Sveriges regering var inledningsvis drivande för att få till stånd en sådan konvention och i juli 2017 röstade Sverige, tillsammans med 122 andra länder, ja till konventionen.

För att konventionen ska träda i kraft krävs att minst 50 länder först undertecknar och därefter ratificerar den. Den blir då juridiskt bindande för dessa länder. Inga kärnvapenländer deltog i omröstningen.

Enligt en undersökning anser nio av tio svenskar att Sverige bör underteckna konventionen. Trots det tog regeringen den 12 juli i år beslutet att inte skriva under den.

Regeringens ställningstagande sker i en värld där kärnvapenhotet har ökat katastrofalt. “Det är ett historiskt brott mot Sveriges säkerhetspolitik “ säger Beatrice Fihn, generalsekreterare för organisationen ICAN, som 2017 fick Nobels fredspris. Hur har Miljöpartiet kunnat acceptera detta beslut? Vad har hänt under de två år som gått sedan omröstningen i FN? Varför har regeringen ändrat uppfattning?

I riksdagen finns i dag ingen majoritet för att Sverige ska underteckna konventionen och trots att regeringens samarbetspartner, Centerpartiet och Liberalerna, i andra sammanhang talat om betydelsen av att minska kärnvapenhotet, finns frågan inte med i januariuppgörelsen.

I januari 2019 presenterade enmansutredaren Lars-Erik Lundin sina slutsatser och rekommenderade att Sverige inte skulle skriva under konventionen. Skälen som angavs var att konventionen skulle vara oklar, när det gäller vilka vapen som omfattas och hur nedrustningen skall verifieras. Sannolikt var det faktum att inga kärnvapenländer skrivit på ett ännu viktigare skäl, även om det inte nämns.

NPT, ickespridningsavtalet, antogs 1968 och det utvärderas vart femte år. På översynskonferensen i New York 1995 framhöll Jan Eliasson, senare utrikesminister (S) och biträdande generalsekreterare i FN, hur det svenska beslutet att inte skaffa kärnvapen vuxit fram tack vare bland annat starka freds- och kvinnorörelser. Ett genomgående tema i regeringens högtidstal är också att kvinnor, fred och säkerhet är en självklar del av en feministisk utrikespolitik. I konsekvens härmed borde det också vara självklart för regeringen att underteckna konventionen om kärnvapenförbud.

Det kan vara värt att jämföra med förbudet mot antipersonella minor som tog lång tid att få igenom. Under 1990-talet avvisade dåvarande försvarsministern Thage G Pettersson kategoriskt alla krav på svensk avveckling av minorna. Kraven på att Sverige konsekvent skulle stå för nedrustning även nationellt var dock starka och ledde, trots motståndet, ändå till slut fram till ett förbud i Sverige 1997.

Den militära upprustningen i Sverige och i världen har ökat och, trots att svensk alliansfrihet ska råda, stärks vårt samarbete med militäralliansen Nato för var dag. Fredsvänner ute i världen är undrande. De känner inte igen det Sverige, som tidigare har varit så drivande i nedrustningsarbetet. Hoten från omvärlden har förvisso tilltagit, men konflikter löses knappast genom upprustning eller genom att inte underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud!

Låt oss hedra offren från Hiroshima och Nagasaki med en nystart för svenskt engagemang mot kärnvapen!

Christina Hamnö (V)

Eva Zetterberg (V)

ambassadör 2003-2014 och riksdagsledamot 1991-2002

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons