Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV: I Grisslehamn är läsandet i fokus

Fler elever har problem med läsförståelsen idag. Ewa Kasesalu, lärare på Grisslehamns skola, vill göra något åt det. – Vi har schemalagt tystläsning, eleverna läser inte lika mycket hemma längre.

Annons

Zlatanboken. En Bertbok. Laura Trenters deckare.

Det är några av titlarna när eleverna på Grisslehamns skola plockar fram sina favoriter.

– Jag gillar fotboll, säger Fabian Fransson, som läser Jag är Zlatan.

Han läser en del, men inte så mycket, säger han.

– Det ska vara spännande, eller handla om fotboll.

Han är en av tio elever på mellanstadiet i Grisslehamns skola. Här är tyst läsning schemalagd, för att alla ska läsa.

– Alla har en bok de läser, de har läsläxa varje dag, sen stämmer jag av hur var och en ligger till, säger Ewa Kasesalu.

Hon märker att läsförståelsen har minskat. Fler elever har läs- och skrivsvårigheter av olika slag.

– Absolut. Det är en förändring som har kommit smygande de senaste åren, säger hon.

Framför allt är det pojkarna som har problem med läsningen.

– Många killar har inte kommit så långt med läsningen när de går i fyran. Man räknar med att de kan läsa då, men det är inte säkert. De kan läsa, men de förstår inte innehållet.

Kicki Hammarlund, it-pedagog i Väddödistriktet, håller med.

– Att ta sig in i en bok tar längre tid. Grabbarna tröttnar, de vill hellre se en film.

Norrtälje kommuns skolelever ligger under rikssnittet när det gäller läsförståelse, även om siffrorna har gått lite upp och ner i olika årskurser.

– Ansvaret är skolans, någonting behöver göras på systematisk nivå, säger kommunens grundskolechef Magnus Persson.

Samtidigt lyfter han fram läsningen i hemmet.

– Vi behöver dra in föräldrarna och få ett samarbete.

Karin Avellan, som undervisar i svenska på Svanbergaskolans högstadium, märker också att antalet elever med läs- och skrivsvårigheter ökar.

I hennes nia har sju av eleverna diagnosen dyslexi.

– Det är flera elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter, jag vet inte vad ökningen beror på. Förr hade man kanske mer lästräning i låga år, då klarade sig de som var lite svaga bättre.

Hon jobbar mycket med böcker och läsning i sina högstadieklasser.

– Vi lägger mycket fokus på läsning, det är färre som läser på fritiden, säger hon.

Under hösten har niorna läst klassiker och dramatiserat texter, nu väntar böcker om andra världskriget.

Flera av hennes elever uppskattar också att läsa.

– Jag läser mycket, gärna historiska romaner, som Arn, säger Wilhelm Bäck, som går i nian.

Daniel Smedsrud, Alva Nilsson och Lina Sköld gillar också böcker, men klassiker kan vara svårt.

– Jag läste den gamla versionen av Stolthet och fördom, jag förstod inte allting, säger Alva Nilsson.

Eftersom en del elever har svårt att hänga med i läst text används mycket undervisningsmaterial, som de kan lyssna på i datorer.

– Vi jobbar mycket muntligt och audiotivt, säger Karin Avellan.

Även i Grisslehamn har eleverna möjlighet att lyssna på texter i undervisningen, samtliga datorer är utrustade med talsyntes.

Väddöenheten har också valt att satsa på Elib U, eller Läshörnan, en digital tjänst där eleverna får tillgång till 4000 titlar som läses strömmande på dator, mobil eller surfplatta.

Kicki Hammarlund citerar författaren Johan Unenge, som var Kulturrådets läsambassadör under två år.

– Vi måste vara där barnen är och de är på nätet. Många väljer att lyssna på böcker först, det är en bra ingång till läsning.

Runt borden i klassrummet är det några som läser på surfplatta, medan andra har en dator eller en fysisk bok.

Elin Segerros, som går i sexan, har fastnat för Laura Trenters Puman.

– Den är jättespännande, med en blandning av verklighet och fantasi.

Leo Edblad, som går i femman, har valt en Bertbok.

– Helst ska en bok vara väldigt rolig, det ska hända mycket hela tiden.