Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

TV: Följ med på övning med Sjöräddningen

NT:s Åsa Forsberg och Anders Sjöberg fick följa med Sjöfartsverkets flyg- och sjöräddning på en spektakulär övning.

Det blåser upp. Som från ingenstans kommer regnet och de starka kastvindarna. Motorn i fritidsbåten startar inte. Vattnet är mörkt. Kallt. Överallt. Sedan sex år tillbaka startar Sjöfartsverkets alla flyg- och sjöräddningar i Stockholms län från Görla i Norrtälje.

– Vårt område är alla statliga vatten från strax söder om Sundsvall ner till Gotska Sandön och från Mälaren till Åland, säger Johan Lindgren ytbärgare och chef för SAR-basen i Görla.

De vanligaste uppdragen handlar om småbåtar i sjönöd eller sjukdomsfall på färjor och stora fartyg. Uppdragen styrs från Sjö- och flygräddningscentralen JRCC i Göteborg.

När Norrtelje Tidning får följa med upp i luften handlar det om övning. Livsviktig övning. När larmet går finns inget utrymme för några misstag. Därför övar man dagligen på alla typer av vinschningar till och från båt och flotte, personer i vattnet, till och från land. Man övar till och med vinschning i högstammig skog. De har gjort ett undantag för oss. Den här årstiden övar de främst i mörker. Det är ofta så det brukar vara när larmet går. Mörkt och kallt. Dåligt med referenspunkter.

Den som faller överbord i höstnatten klarar kanske en timme i vattnet om flytvästen sitter på ordentligt.

– Vi övar för alla typer av situationer som vi kan råka ut för i skarpt läge. Ibland är det någon som ska hämtas med ett brutet ben på en Finlandsfärja i dagsljus och vindstilla. En annan gång är det mitt i natten, 10-meters vågor och flera personer på ett sjunkande lastfartyg, säger Johan Lindgren.

Innan vi lyfter håller ytbärgare Daniel Ericsson en säkerhetsgenomgång.

Vi får veta hur vi öppnar dörrarna om vi måste nödlanda och hur vi ska agera om helikoptern hamnar upp och ner i vattnet och allt blir svart. Sedan får vi på oss varsin orange räddningsoverall och flytväst innan vi kliver upp i helikoptern där vi utrustas med hjälm och headset.

– Håll mikrofonen nära munnen. Då slås den på när ni börjar prata, tipsar vinschoperatör Roger Skalman.

Sedan bär det av upp i luften. Under den korta resan mot Utö där vi ska hålla dagens övning småpratar piloterna Mathias Randwiir och Carl Meyer om vardagliga ting. Det märks att de har många flygtimmar bakom sig. I en marschfart av 200 kilometer i timmen är vi snabbt framme och nedanför oss möte Sjöräddningssällskapet upp med sin båt Björn Christer.

Sjöfartsverkets flyg- och sjöräddning övar ofta ihop med den ideella organisationen. De två aktörerna möts också ofta vid reella tillbud till sjöss och då är det bra att kunna varandras rutiner. När det går ett skarpt larm har helikopterte amet 15 minuter på sig att klä på sig, rigga och åka iväg. Väl i luften får de instruktioner via JRCC i Göteborg.

– Vi får alltid någon form av ingångsvärden, sedan handlar det ofta om att metodiskt söka av ett område utifrån vindar och hur de nödställda kan ha drivit i vattnet, säger Johan Lindgren.

Roger Skalman öppnar dörren och gör tummen upp mot en man på akterdäck tolv meter ner. När han svarar med samma tecken skickar Roger Skalman ner en styrlina mot båten. Sedan går det fort. Roger och Daniel hjälps åt och vips hänger Daniel löst och ledigt i vajern utanför helikoptern. Med hjälp av vinschen och styrlinan tar han sig ner snabbt och sedan är det NT:s reporters tur att göra likadant.

Det är långt ifrån lika smidigt, men det går oväntat bra. Att hänga fritt i luften känns både läskigt och kul. Mest kul faktiskt. Men nu är det lugnt. Känslan av att vinschas upp blöt, nedkyld och rädd är sannolikt en annan.

– En del personer som vi räddar minns inte ens att de har åkt i helikoptern. Många är i chock, andra kanske vi vinschar avsvimmade upp ur vattnet, berättar pilot Fredrik Kullman.

Sjö- och flygräddningen är en liten och mansdominerad organisation. Det finns bara 20 ytbärgare i hela landet. Litenheten till trots, eller kanske just på grund av den, är det bra stämning bland de anställda som beskriver sitt jobb som ”helt unikt”.

– Det är väldigt få som slutar hos oss. Man blir ett sammansvetsat gäng. Det är ett krävande jobb med tuffa utmaningar men det är väldigt givande också. Känslan när man hjälper någon i nöd och kanske räddar liv är oersättlig, säger Johan Lindgren.

– Vi hänger ihop som en liten familj. Med den skillnaden att när alla andra åker hem – då åker vi ut på räddningsuppdrag, säger Roger Skalman.