Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Trist att klimatskepsisen nått så stor spridning

De tre musketörerna Sigvard Eriksson, Ann Löfving-Henriksson och Sture Åström går till attack på debattsidan den 8 maj. De förfäktar synpunkter som att allt fler människor anammat ”miljörörelsens idévärld”, och att de ”politiskt korrekta politikerna” har ”klimathotet som dominerande fråga”.

De räds att länderna ska nå ett bindande klimatavtal i Parismötet i december, eftersom man ser detta som en ”global fördelningsekonomi, styrd av FN”. Konspirationsteorierna kring politikernas ”alarmism” och ”kidnappande” av klimatfrågan vet inga gränser. Närmast patetiskt blir det när man jämför miljösträvanden med diktatur.

Inte med ett ord nämner musketörerna de över 800 experter från över 80 länder som nominerats av sina hemländer, som författare av IPCC-rapporterna, eller det stora antal ytterligare som deltar i arbetet med att remissläsa och korrigera innehållet i dem i flera omgångar före publicering. Det kan svårligen förklaras, ens med konspirationsteorier, varför även de länder som har mest att förlora kortsiktigt på att minska förbränning av fossila bränslen, ändå vetenskapligt står bakom klimatpanelens slutsatser. Det minst dåliga försöket jag läst är att ”de inte vill gå miste om bidragen”. Inte heller berör man förstås att de forskarrapporter, som publicerats 2014, pekar mot att klimatpanelens slutsatser snarast kan vara i underkant då det gäller avsmältningen från jordens glaciärer och havsnivåernas höjningstakt.

Det är dock trist att skepsisen har nått så pass stor spridning. Den misstro som finns mot forskare i största allmänhet, och som dessutom enligt SOM-institutet har förstärkts på senare år, utnyttjas skickligt av de intressen som vill sprida irrläror. Är det folks försvarsmekanismer för att slippa se den obehagliga verkligheten som leder till att många söker ”sanningar” på nätforum utanför vetenskapen, eller är det helt enkelt en egoistisk motvilja till att kanske behöva ändra livsstil?

Att vara ”människa” (homo) är att vara ”vis” (sapiens). Det förpliktigar till att man inte bara ska tänka på sig själv, utan också på vad vår korta tid på jorden får för konsekvenser för framtida generationer. Det gör man inte om man förkastar vetenskapens slutsatser på klimatområdet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel