Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverige måste lyssna på EU-kommissionen

Sverige är ett land med låg korruption, åtminstone i internationell jämförelse. Enligt Transparency Internationals senaste lista över korruptionen i världens länder, publicerad i slutet av förra året, tillhör Sverige de minst korrupta länderna i världen.

De minst korrupta länderna är Danmark och Nya Zeeland, och därefter, på delad tredjeplats, följer Sverige och Finland. Men tyvärr finns det tecken på att korruptionen i Sverige ökar. Flera muthärvor har förekommit på senare år, till exempel i Göteborg och Solna. Den kartläggning som Statskontoret presenterade i juni 2012 visade också på att 80 procent av politiker och tjänstemän menade att det förekom korruption i den egna kommunen.

EU-kommissionären Cecila Malmström presenterade i går en rapport med flera förslag för att minska korruptionen i EU-länderna. Enligt rapporten är korruption ett stort problem i EU-länderna, och kostar EU-medborgarna minst 1000 miljarder kronor.

Rumänien, Bulgarien, Italien och Grekland pekas ut som länder där korruptionen är mycket stor. Sverige sägs vara en av de minst korrupta länderna i Europa, men kommissionen menar ändå att Sverige bör vidta flera åtgärder för att öka öppenheten och därmed minska korruptionen. Bland annat vill EU-kommissionen ha regler som ökar insynen i kommunal upphandling och höja bötesbeloppen för företag som döms för mutbrott i utlandet. Kommissionen vill också att Sverige förbjuder anonyma bidrag till de politiska partierna, både på riksnivå och på lokal nivå.

Den enkät som kommissionen låtit göra visar dock en kluven bild av korruptionen i Sverige. 18 procent av svenskarna säger sig känna någon som tar emot eller har tagit emot mutor. Det är högre än EU-snittet, som ligger på tolv procent. Å andra sidan är det bara en procent av svenskarna som säger att de betalt en muta eller blivit ombedda att betala en muta.

De här siffrorna är svåra att förklara. Möjligen kan de bero på att svenskarna tror att korruptionen i Sverige är större än den verkligen är. Kanske är det samma anledning som ligger bakom Statskontorets uppgift om att 80 procent av politiker och tjänstemän tror att korruption förekommer i den egna kommunen.

På ett sätt kan de här misstankarna vara bra, eftersom de ökar uppmärksamheten. Men å andra sidan kan de få till följd att fler och fler tror att mutor är väldigt vanliga och ”då spelar det väl ingen roll om jag också tar emot en liten present”.

Därför kan inte svenska politiker slå sig till ro med att korruptionen är större i nästan alla andra länder. Istället gäller det att lyssna på EU-kommissionen och se till att skärpa lagarna och kontrollorganen så att korruptionen inte kan växa till sig. Inte minst gäller detta de kommunala bolagen och inom plan- och byggsektorn där risken för korruption är störst, enligt Statskontorets rapport.