Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverige måste kunna möta hot från Ryssland

Det kalla krigets slut innebar en mycket stor omställning för Sverige. Plötsligt befann sig inte längre vårt land mitt emellan världens två konkurrerande militärmakter. Istället befann sig Sverige i ett mycket fredligt hörn av världen.

Annons

Det här gjorde att Sverige inte längre behövde det starka försvar som hade byggts upp för att stoppa en invasion från Sovjetunionen. Försvarsutgifterna kunde minska kraftigt, och istället för att stoppa en invasion österifrån kunde försvaret anpassas för att bidra till fredsbevarande insatser jorden runt. Ryssland verkade vara på god väg att utvecklas mot en demokrati, som ville ha goda relationer med övriga Europa och som inte hade vare sig ambitioner eller förmåga att utgöra ett hot mot sina grannländer, allra minst mot Sverige.

Hoppet om att Ryssland skall utvecklas mot demokrati finns fortfarande. Men tyvärr har landet de senaste åren tagit många och stora steg åt helt fel håll. Under Vladimir Putins ledarskap har Ryssland blivit allt mer auktoritärt och allt mindre intresserat av demokrati och mänskliga rättigheter. Istället har Putin satsat hårt på att rusta upp den ryska militären och på att stärka Rysslands inflytande i de stater som en gång ingick i Sovjetunionen. Den ryska nationalismen har underblåsts, liksom myten att Ryssland är hotat av väst.

Den här utvecklingen har alltför länge feltolkats i Sverige. Vi har till exempel bortsett från hur Ryssland angripit Georgien och ockuperat delar av detta land.

Utvecklingen i Ukraina har dock blivit en väckarklocka för Sverige. Det har tydligt framgått att dagens Ryssland inte går att lita på, utan utgör ett hot mot sina grannländer. Det svenska försvaret måste anpassas till denna insikt, till exempel genom en utökad svensk militär närvaro i och över Östersjön.

Det är därför bra att allianspartierna i går meddelade att den svenska försvarsförmågan skall stärkas, framför allt i och över Östersjön. Bland annat skall fler Jas-plan och ubåtar köpas in. Luftvärnet skall förbättras och moderniseras. Allianspartierna vill satsa mer pengar på försvaret nästa år, förutom den ökning som redan är beslutad, och på några års sikt skall försvaret årligen få 5,5 miljarder kronor extra.

Det här är bra och nödvändiga satsningar. De behövs för att öka säkerheten i Sverige, och minska risken för att vi utsätts för militära påtryckningar eller provokationer.

Samtidigt får man inte glömma att Sverige fortfarande har ett mycket bättre säkerhetspolitiskt läge i dag än under det kalla kriget. Då delade Sverige vattengräns med Sovjetunionen. I dag utgör de baltiska länderna, och deras Natomed-lemskap, en tydlig buffert för Sverige.

Det finns därför ingen anledning för Sverige att återuppbygga ett invasionsförsvar. Däremot måste Sverige tydligare markera vår militära närvaro i Östersjön, och det är bra att allianspartierna nu kommit överens om att göra detta.