Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

STRANDSKYDD, del 5: Svårt för badgäster att ta ett dopp

Lyckhems skärgårdspensionat på Björkö har nära till vatten både i söder, öster och väster. Men det är ändå nästan omöjligt för gästerna att få ta sig ett dopp.
– Det har blivit värre och värre för varje år, säger Henrik Ahrnborg som driver pensionatet.

Annons

Stigar har stngts av och bryggor har privatiserats. En skogsavverkning har gjort det svrt att hitta fram till ett av baden. Fr Lyckhems egen brygga finns ett servitut, men garna till angrnsande fastigheter tillter inte att gsterna badar eller fiskar frn bryggan.

Flera gnger har det hnt att gster kt hem, sger Henrik Ahrnborg. P kartan ser det ju ut som om det r max fem minuters promenad till badet.

En badplats p gngavstnd finns kvar.

Men dit r det lngt att g, det tar kanske 30-40 minuter.

Kommunen har ocks nyligen slt en strre brygga vid ngholmen, dr Henrik Ahrnborg fanns med bland budgivarna. Kommunen vill i stllet att bryggan ska sljas till ttlingar till en tidigare gare som en gng i tiden sknkt mark och brygga till kommunen. Frsljningen r verklagad.

Det r fel att kommunen sljer ut s attraktiv mark, tycker Henrik Ahrnborg.

Han tog, tillsammans med Ulrika Alm, ver driften av Lyckhems skrgrdspensionat fr tre ssonger sedan. Innan dess drevs verksamheten av Henriks frldrar. Mlet r att frska vxa.

Vi frsker gra s att skrgrden lever vidare. Till vren ska vi ha en anstlld till. Och rets sommar var vr bsta hittills.

Henrik Ahrnborg r trots allt optimist.

Vi kommer att hitta lsningar, sger han.

Ann Sjblom

0176 795 84

[email protected]

Strnder viktiga fr turister

Strnderna kan locka lngvga gster till kommunen.

Det r klart att strnderna r viktiga, sger kommunens turistchef Annica Norstrm.

I sommar har ovanligt mnga utlndska turister beskt Roslagen. Skrgrden r ett av de stora dragplstren. Varje dag har turistbyrn i Norrtlje ftt ta emot flera frgor om var det gr att ta sig ner till vattnet. Hver prstng och Riddersholm p Rdmans r tv av tipsen.

Fr den som vill ge sig ut med ryggsck p en lite lngre vandring lngs havet kan det bli problem. Kanske kan den planerade frlngningen av Roslagsleden bli ett alternativ. En ny etapp frn Norrtlje till Grisslehamn r p gng. n s lnge r den nya delen av vandringsleden klar till Roslagsbro. Om ngon mnad ska det g att vandra vidare till lmsta.

Men jag har gett upp tidsplanen fr den sista strckan till Grisslehamn, strckan utefter Vddkusten r den svraste, sger Erik Klockare, anlggningschef hos kultur- och fritidsnmnden.

Mlet r att vandrarna ska g s nra kusten som mjligt. Ibland gr det inte att lsa, fritidshusomrdena ligger i vgen.

Dr finns ibland flera hundra delgare i samflligheterna och det r svrt att f alla att tycka att en vandringsled r bra.

Erik Klockare r nd sker p att leden ska bli verklighet och ngra kilometer med havskontakt ska det bli ven om det kanske bara handlar om 500-600 meter i taget.

Ann Sjblom

Lsarreaktioner

Strandskyddet r till fr att trygga allas tillgng till det unika landskap som vra skrgrdar utgr och fr att bevara livsvillkoren fr vxt och djurliv lngs strnderna.

Allt det r hotat. Roland Larssons artiklar i mnet visar detta tydligt och det knns otryggt att veta att han r vice ordfrande i bygg- och miljnmnden.

Trots tydliga bestmmelser om strandskydd, s beviljades 95 procent av anskningarna r 2002.

De senaste ren har det dykt upp hus som totalt misshandlar och frfular landskapet.

Det frekommer ocks en omfattande smygprivatisering av strnderna. Man hugger ner trd och buskar fr sjutsikten. P mnga stllen ser det ut som stora golfbanor ned mot stranden.

Vem vgar passera dr d?

Knsliga vxter och framfr att strandhckande fglar strs. Honorna skrms bort frn kullen och ungarna blir offer fr trut och annan rovfgel. Och de hinner inte ta upp sig och dr av svlt.

verlevnadsbetingelserna fr djur och vxter har frndrats och vissa arter har frsvunnit och mnga r hotade.

Ytterskrgrden r tyst. Ejdergock och msskrik hrs inte lngre.

Det har flera orsaker och alla vet vi inte n, men det r helt klart att vi mste hejda denna utveckling och att det r brttom.

Furusund

Magdalena Rinaldo,

Att ha en sjtomt r f frunnat, alla vill nog ha en, men varken marktillgng eller ekonomi tillter det fr det stora flertalet.

Har man d den minsta dragning till sj och btliv, eller kanske bara vill plaska med stortn i vattenbrynet, s r allmnna, orrda strnder ett mste och en demokratisk rttighet. Att bara n sjn vid kommunala badplatser, gsthamnar med numrerade bryggor och artificiella sandstrnder r klart avtndande och ett brott mot allemansrtten.

Att byggnadsnmnden inte har mjlighet att bromsa dlig smak och storhetsvansinne hos de som bebygger vra strnder r olyckligt. Att nmnden, politiker och tjnstemn, dessutom inte har viljan till detta, r tragiskt.

vice ordfrande i Lnna hembygdsfrening

Bengt Norling,

Det har under en lngre tid framfrts frslag i Norrtelje Tidning om att slopa strandskyddet i byggnadslagstiftningen. Detta r skert nskvrt fr dem som har gott om pengar och som vill sl ner sina boplar vid en vacker strand. Men vad har vi andra att vinna p en sdan reform?

Jag utgr nu ifrn att frslagsstllarna inte menar att vi fattiglappar skall tilldelas sjnra tomter och dr smlla upp stugor p samhllets bekostnad. Eller att de attraktiva strandtomterna skall utgra plats fr hyresrttslgenheter.

En mycket bttre lsning vore att utvidga allemansrtten till att ven glla bebyggd tomtmark. D skulle alla strnder bli tillgngliga fr alla mnniskor. De som vill, och har rd att bygga vid stranden, skulle kunna gra detta utan att det inkrktar p det rrliga friluftslivet fr andra.

Ngra olgenheter kan knappast uppst vid en sdan reform. Allemansrtten r en frihet under ansvar: skrpa ej ned, lmna ej grindar ppna, bryt ej kvistar men plocka grna svamp och br.

Tomas Lindkvist

Strandskyddet r ett nationellt intresse som angr allmnheten.

Jag vill att vra politiskt valda fretrdare tillmpar lagstiftningen i stllet fr exempelvis lften som man givit infr valet.

Fr att n en frndring mste den intresserade allmnheten upplysas om lag och rtt i strandskyddsfrgor. Det r ocks viktigt att allmnheten fr klart fr sig hur proceduren fungerar.

Naturvrdsverket skall hvda det allmnnas intresse. Tyvrr adresseras ofta grannars protester mot en given dispens till lnsstyrelsen. Detta blir en meningsls protest eftersom den skickats till fel myndighet.

Tiden r ocks ofta avgrande. Naturvrdsverket har tre veckor p sig att verklaga en dispens.

Som granne eller intresserad ska jag dessutom veta att jag inte r sakgare i strandskyddsfrgor. Jag kan allts inte verklaga kommunens beslut. Jag kan dremot upplysa Naturvrdsverket om sakfrhllandena p platsen.

Vid nybyggnationer skall grannarna informeras enligt plan- och bygglagen men d informeras inte allmnheten. Vid ndringar av befintliga byggnader och annat som kan inkrkta p strandskyddet saknas i praktiken information till grannar och allmnhet. Drvidlag behvs en ndring i rutinerna.

Jag nskar ocks att kommunen skaffar juridisk kompetens i milj- och strandskyddsfrgor och ger denna person en placering med mjlighet att utva lagstiftningen.

Vt

Nils Edberg,