Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

STRANDSKYDD, del 4: Dags att se över reglerna

Reglerna för strandskyddsdispenserna återfinns i Miljöbalken och kom till 1975. Nu pågår en översyn vid miljödepartementet. Förslaget från regeringen ska komma nästa år. Kommunerna kan få mer att säga till om, men Roslagens naturskyddsförening vill i stället att besluten om byggen vid stränderna ska tas av länsstyrelsen.

Annons

-Det vore bra att titta p strandskyddet med dagens glasgon. Det har hnt mycket sedan lagen kom till, sger Mats Viktorsson, bygg- och miljchef hos Norrtlje kommun.

Reglerna br vara s enkla att de frsts av alla, menar han och nskar sig ocks att man tittar p de lokala frutsttningarna. En variant skulle kunna vara att inventera alla strnder fr att se var det rrliga friluftslivet br ha fretrde liksom var djur och natur mste skyddas.

- Dr kanske det inte ska spela ngon roll att man har en lucktomt dr man vill bygga.

I normala fall kan en lucktomt, det vill sga en obebyggd tomt mellan tv bebyggda, vara ett argument fr att f strandskyddsdispens. Med nya regler skulle det i stllet kunna bli nej.

I andra omrden skulle mjligheten att f dispens dremot bli strre. Det skulle till exempel kunna glla nr redan tttbebyggda omrden utvidgas som vid en tnkt exploatering av Norrtljevikens norra strand.

Tnk er en strandpromenad frn hamnen och ut mot Grind. Nya bostder ska byggas men de skulle inte behva ligga 100 meter frn stranden.

- Det kanske rcker om husen ligger 30 meter bort, sger Mats Viktorsson.

D fr man nd plats fr sjlva promenaden mellan vattnet och lgenheterna.

Ann Sjblom

[email protected]

Fem frgor till Jessica Eisenring, ordfrande i Roslagens naturskyddsfrening

r strandskyddet bra idag?

- Ja och nej! Lagen i sig r tillrcklig, men att lnsstyrelserna delegerar dispensrtten till kommunerna leder till en godtycklig och frikostig dispensgivning. Alldeles fr mycket dispenser har redan givits, 2002 gick 95 procent av dispenserna i Stockholms ln igenom.

Strandzonen vergngen mellan vatten och land r en viktig plats som skydd och vervintring fr mnga arter. Vissa bottnar r viktiga livsmiljer fr yngel och mollusker. Strandskyddet r ndvndigt fr att bevara den biologiska mngfalden.

Kommunpolitikerna anser tydligen ofta att mjligheten att f bygga strandnra kan anvndas som en konkurrensfrdel fr den egna kommunen i kampen om vlbrgade skattebetalare. Frvntningarna mste anses som verdrivna. Antagligen leder ett stort antal dispenser inte till permanenta bosttningar utan till fritidshus. Fr Norrtlje kommun betyder detta att folk bygger ett hus i strandlge hr i kommunen men frblir skrivna i Stockholm eller dess kranskommuner.

Om ndring behvs, hur vill ni att det ska se ut?

- Tittar man p utvecklingen av den kustnra bebyggelsen i Norrtlje kommun men ocks i andra kommuner under de senaste ren kan man konstatera att den kar i en mycket strre utstrckning n bebyggelsen i sin helhet i motsvarande kommun. Vra kuster r redan hrt exploaterade och strandskyddet behver drfr utkas.

Besluten om dispenser fr inte lngre fattas p kommunal niv utan mste lyftas tillbaka till lnsstyrelserna. P kommunal niv r risken verhngande att i striden mellan ekologiska, sociala och ekonomiska intressen nstan alltid de ekonomiska intressen lttast fr gehr.

Vad r srskilt viktigt att bevara i Norrtlje kommun?

- De resterande obebyggda strnderna mste bevaras!

Hur jobbar Roslagens naturskyddsfrening med strandfrgor?

- Freningen frsker skapa opinion, yttrar sig som remissinstans, och verkar fr en frbttrad lagstiftning tillsammans med andra berrda lokalavdelningar.

Finns det exempel p ett dligt beslut dr dispens fr strandskydd givits?

- Strandskyddssituationen fr kommunen som helhet r s pass allvarlig att vi inte vill g in p enskilda fall.

Arbetsgrupp tittar p frndring av strandskyddet

Frndringar av strandskyddet r p gng.

P miljdepartementets enhet fr naturresurser finns en intern arbetsgrupp som jobbar med frgan.

- Vi ska se ver det gamla frslaget till ett differentierat strandskydd, berttar departementssekreterare Ruona Burman.

Strandskyddet hr i dag hemma i miljbalken och r bland annat till fr att vrna bde den biologiska mngfalden och det rrliga friluftslivet.

- Det r viktigt att strandskyddet verkligen skyddar det skyddsvrda, sger statssekreterare Elisabet Falemo vid miljdepartementet.

Samtidigt gller olika frutsttningar i olika delar av landet. I omrden nra storstder r trycket att f bygga lngs strnderna hgt. I mer glest befolkade trakter kan sjtomter vara ett argument nr kommunerna vill locka till sig fler invnare.

- Norrtlje kommun tillhr kustomrdena med ett hgt tryck, sger Elisabet Falemo. Samtidigt r det en stor kommun med mnga olika typer av natur och bebyggelse. Mitt intryck r att Norrtlje kommun r duktig p att hantera en viss komplettering i dag. Och det r viktigt att det hanteras ansvarsfullt.

Hur det ska bli fr Norrtljes del i framtiden kan Elisabet Falemo frsts inte sga nnu. Inte mer n att man br vara fortsatt restriktiv.

I brjan av nsta r ska ett frslag till frndrad hantering av strandskyddet finnas framme. Det ska sedan ut p remiss. Regeringens frslag i form av en lagrdsremiss r planerat att komma fre sommaren.

Frslaget kan g ut p att kommunerna fr ta besluten om strandskyddet och dispenserna och att besluten sedan gr att verklaga till lnsstyrelsen. Det kan ocks bli s att Naturvrdsverket inte lngre ska kunna verklaga strandskyddsdispenserna.

- Det finns mycket lokal kunskap. Och Naturvrdsverket har sjlva sagt att de inte vill ha hand om verklagandena, sger Elisabet Falemo.

Ann Sjblom

Naturvrdsverkets roll skulle i stllet kunna vara att komma med allmnna rd och hlla en dialog med lnsstyrelserna.

I dag sorterar strandskyddet under miljbalken som r en skyddslag. Diskussioner har frts om att strandskyddet i stllet skulle hra hemma under plan- och bygglagen, som r en exploateringslag.

- Miljministern har uttalat att strandskyddet ska vara kvar inom miljbalken, men att bestmmelserna ska samordnas, sger Ruona Burman.