Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi underlättar för dem som vill vårda sina anhöriga

För många äldre är tillgången till en anhörig eller annan person en viktig förutsättning för att kunna bo kvar hemma. Detta gäller inte minst vid vård i livets slutskede. Anhöriga utför även viktiga stödåtgärder för närstående som till exempel har funktionsnedsättningar.

Annons

Att vara anhörigvårdare är vanligast i åldrarna 7584 år. Cirka 83 000 personer vårdar anhöriga. Det är framförallt maka eller make som dagligen eller flera gånger i veckan hjälper sin partner inom det egna hushållet. Nästan var fjärde person som är 55 år och äldre cirka 650 000 personer är vad som kan kallas informella hjälpgivare och hjälper regelbundet sjuka, äldre eller personer med funktionsnedsättningar.

Det behövs ett nytt perspektiv i fråga om det anhörigstöd som ges. Ett perspektiv som utgår från de anhörigas grundläggande betydelse i vården och omsorgen.

Alliansregeringen har därför beslutat om en proposition med en ändring i socialtjänstlagen. Ändringen syftar till att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en person som har funktionshinder.

För många är det naturligt och positivt att hjälpa en närstående. Men uppgiften kan bli övermäktig och det positiva övergår till att bli ett krav och en belastning. Regeringens förslag syftar inte till att tvinga anhöriga eller andra personer att utföra mer vård eller stöd utan till att underlätta för dem som av fri vilja utför sådana insatser.

Situationen för anhöriga och andra som vårdar en närstående kommer att underlättas. Det är viktigt att förebygga att den anhöriga eller annan person själv blir fysiskt och psykiskt utsliten.

Vilka former av stöd som erbjuds anhöriga eller andra personer kan variera. Exempel på insatser kan vara deltagande i en anhörigcirkel, få enskilda samtal, hälsosamtal, information om den närståendes sjukdom eller handikapp.

Regeringen kommer att avsätta 300 miljoner kronor till kommunerna för reformens genomförande. Målet är att personer som behöver stöd-, omsorgs- eller vårdinsatser och den anhöriga ska känna ökad trygghet och få ökad livskvalitet. Och det kan leda till att offentliga resurser tas tillvara på ett mer effektivt sätt.

Kunskapen om samhällets stöd till anhöriga kan förbättras. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att utarbeta vägledning till stöd för tillämpningen av lagstiftningen.

Genom åren har kommunerna med hjälp av statliga stimulansbidrag prövat och utvecklat stödformer. År 2007 bedrev 95 procent av alla kommuner utvecklingsarbete vilket är den högsta andelen sedan år 2002. Allt fler kommuner arbetar alltså med att utveckla stödet till anhöriga och bredden på insatserna ökar. Personalen får allt oftare utbildning om anhörigfrågor. Förra året inrättades även ett nationellt kompetenscenter för anhörigvård.

Alliansregeringens reformer innebär ett erkännande av familjens och närståendes roll i vården och omsorgen.

MARIA LARSSON, KD

LENNART LEVI, C

BARBRO WESTERHOLM, FP

Mer läsning

Annons