Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torsken - het fisk i miljödebatten

Få debatter har väl så tydligt landat vid våra middagsbord som den om torsken. Beskeden från fiskare och forskare har varit olika. Fiska eller inte. Äta eller ej. Professor Sture Hansson ser en större bild.
– Om vi genom klok förvaltning låter torsken komma tillbaka till de mängder vi såg på 1960-talet skulle det kunna bidra till att minska effekterna av övergödningen.

Annons

Sture Hansson är professor i systemekologi och har forskat och undervisat vid Stockholms universitet i 30 år. Hans forskning är huvudsakligen inriktad på fiskens roll i Östersjöns ekosystem.

Jag försöker att ta ett helhetsgrepp. Även om jag mest jobbar med fisk tittar jag även på djur- och växtlivet, allt från plankton till sälar och havsörn, säger han.

Som liten grabb brukade han pilka torsk i Singösundet eller åka ut till havs och lägga nät. De senaste åren har det inte gått eftersom torskbeståndet har minskat dramatiskt. 

Enligt fiskeriverket fanns cirka 700 000 ton lekande lekande torsk i Östersjön i början av 1980-talet. I dag är beståndet nere i 160 000 ton.

Sture Hansson tycker inte att det är konstigt att yrkesfiskarna, tvärt emot forskarnas provfiskeresultat, fortsätter hävda att tillgången på torsk är god.

De är part i målet. Det ligger i deras intresse att det är mycket fisk. Vi forskare jobbar med vetenskaplig rådgivning och har inte samma ekonomiska intresse i fisken, säger han. 

Fisket är också mer intensivt i dag än vad det var för 20 år sedan. Med hjälp av modern teknologi kan yrkesfiskarna söka upp fiskrika områden där de trålar med effektiva redskap. Forskningsfartygens trålningar ser annorlunda ut. För att få jämförbara resultat över tid och för hela havsområdet, måste deras trålningar göras likadant, med samma gamla redskap, år efter år. 

Enligt Sture Hansson finns det faktiskt ljusglimtar i den annars så svarta torskdebatten. Sedan 2005 har mängden vuxen torsk fördubblats.

Men det är inte på grund av något som människan har gjort utan för att naturen har varit snäll mot oss. Nu gäller det att ha en klok förvaltning av fisket så vi kan bygga upp ett stort torskbestånd igen. 

Det råder delade meningar om vad som orsakat återhämtningen. Enligt vissa forskare är ökningen marginell, andra hävdar det är en effekt av minskat fiske medan några hänvisar till gynnsam salthalt, syrenivå och temperatur.

Som systemekolog ser han flera vinster med ett växande torskbestånd. Framför allt tror han att mer torsk skulle kunna minska effekterna av övergödningen eftersom torsken äter stora mängder plankton.

Även om vi får till en dramatisk minskning av utsläppen skulle vi inte se en helhetseffekt förrän om 20 till 40 år. Om vi istället bygger upp torskbeståndet, vilket bara behöver ta ett par år, kan vi kanske minska problemen så mycket att vi slipper göra vissa dyra åtaganden för att minska närsalterna. 

I dagsläget förespråkar han inget totalt fiskestopp i Östersjön även om han önskar att antalet fiskebåtar ska minska. Han tycker även att det är okej att köpa och äta den torsk som redan ligger i frysdisken.

Men fråga mig igenom ett halvår när politikerna i EU tar nya beslut om fiskekvoten. Beslutar de om för höga kvoter kommer jag vara den första att kräva en torskbojkott. Det är vårt enda sätt som konsumeter att få till en klok fiskeförvaltning.

Åsa Forsberg 

[email protected]

Fotnot: I slutet av juni meddelade internationella havsforskningsrådet ICES att EU bör införa ett totalt fiskestopp av torsk i Västerhavet - Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Den senaste utvärderingen från ICES visar att torskbeståndet i östra Östersjön har förbättrats.

Mer läsning

Annons