Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Syjuntan lockar sticksugna

Stickning – en hobby för farmödrar eller hälsosam avkoppling för alla? Det uråldriga hantverket lockar många men är också provocerande för vissa.
– Man mår bra av att sticka, säger Ann-Kristin Hult, som startat en syjunta som träffas i hennes garnbutik i Norrtälje varannan vecka.

Annons

En modern syjunta, men utan någon städning. Så lyder reklamen som ska locka stickningsintresserade till stickkaféet i garnbutiken på Sjötullsgatan i centrala Norrtälje. Fem personer är på plats och snacket är redan i full gång när Norrtelje Tidning tittar in en måndag i september.

Jag satt och stickade i ett öltält och då var det någon hårdrockare som kom fram och sa att det där kan du väl göra hemma i soffan, säger Emma Eriksson, en av de yngre deltagarna.

Som att det var lite provocerande, fortsätter hon.

Stickningen växer medan kvinnorna talar om varför de stickar och varför de gör det i grupp. Några deltagare är med vid nästan varenda tillfälle och för någon är det här första gången frissan tipsade.

Det är avkopplande och roligt att träffa andra med samma intresse, säger Inga-Britt Eriksson, en av de lite äldre deltagarna.

Man lär sig av varandra och så pratar man inte bara om stickning. Det blir ett och annat djuplodat samtal också, säger Ann-Kristin Hult som hållit verksamheten igång i drygt ett år. 

Ett av hennes främsta argument för att sticka är att det sänker puls och blodtryck; stickning är alltså bra för hälsan. 

Vissa i gruppen har stickat en kort tid, andra en livstid. Mönster och metod varierar stort.

I dag är människor så resultatinriktade så man stickar oftast små saker som blir klara fort. Typ vantar och mössor, säger Ann-Kristin Hult.

Men det finns alltid undantag från regeln.

Mitt längsta projekt tog 20 år, men då hade jag flera mindre projekt på gång samtidigt, säger Inga-Maja Paulsson.

Alla håller med om att man ska ha flera stickprojekt igång samtidigt. Ett på kvällen, ett på dagen, ett på bussen och ett som man kan ge till barnbarnet.

Kvinnorna, ikväll är det inga herrar på plats, fortsätter att ramla in i butiken. Som mest har man haft 22 personer i den lilla lokalen. Men då var det trångt, intygar Ann-Kristin Hult. 

På frågan om det finns en konkurrens mellan deltagarna om vem som gör den finaste stickningen svarar alla nej. Eller nästan nej.

Jag drivs till att fortsätta sticka och lära mig när jag ser vad de andra kan och gör, säger Emma Eriksson. 

Måste man ha ett visst handlag eller kan alla sticka?

Alla kan bara man vill, säger Inga-Maja Paulsson.

Det gäller att man har intresset, säger Ann-Kristin Hult.

Men man måste ha ett visst handlag, säger Inga-Britt Eriksson.

Jag tror det är ungefär som med matematiken i skolan. Har man en bra lärare blir man själv intresserad, säger Emma Eriksson. 

Patrik Ekström  [email protected]

Mer läsning

Annons