Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strålande insatser hos Kullehusteaterns Kamrater

En energifylld komedi där matkt och könskamp står i centrum. I går hade Kullehusteatern premiär i Roslagen med Strindbergs ”Kamraterna”.

Annons

Tror ni på jämställdhet, frågar Anne Kulles karaktär Elin Abel inledningsvis för att sedan själv svara: Det blir aldrig jämställt, man får själv se till att bli den som bestämmer. 

Kamraterna, Axel och Bertha, som spelas av Jens Ohlin och Linda Kulle, är ett par i den svenska konstnärskolonin i Paris. Båda är konstnärer och har som mål och ideal att leva som jämställda kamrater, kritiska till det borgerliga äktenskapet som de är. Men Berthas tavla blir antagen till den berömda Salongen, medan Axels refuseras. Står relationen verkligen pall för att hon är mer framgångsrik än honom?

”Kamraterna” har ursprungligen flera karaktärer med, men Kullehusensemblen har bearbetat handlingen till att kretsa kring paret Axel och Bertha. Vid sidan av finns Anne Kulles feministiska Elin Abel fungerar som intrigmakerskan som gjuter olja på elden. Hon är bitter över sitt eget misslyckade äktenskap.

Strindbergs misogyni är vida känd. Och här visar han den i full prakt. Men, Kullehusteatern har valt att använda innehållet till att visa upp hur aktuell jämställdhetsproblematiken fortfarande är. 

Pjäsen utspelar sig under 1880-talet, en tid då kvinnan ännu inte förvärvsarbetade. Hon är beroende av honom. Den problematiken finns fortfarande i och med att kvinnor tjänar 80 procent av mäns löner. På så sätt blir pjäsen högaktuell.

Spelet mellan Linda Kulle och Jens Ohlin är strålande. Strindbergs dialog forsar och blixtrar fram. Bertha är ömsom bedjande ömsom frustrerande medan Axel pendlar mellan att vara ironisk och visa upp sin sårade manliga stolthet i all sin ynkedom. 

Jens Ohlin visar fram det löjliga i Axel. Dock ska sägas att Ohlin i Axel har fler lägen att jobba med än Kulles Bertha som oftast bara är bedjande eller frustrerad. Det visar samtidigt kvinnors traditionella problem, att tvingas in i för små kläder och därmed begränsa sig själva.

Strindberg avslutade egentligen pjäsen med att Berthas och Axels relation kollapsar. Kullehusteaterns bearbetning innebär att pjäsen har fått ett nytt lyckligare slut där kärleken fått segra. Allt gott till slut?

Men det får Elin Abel att lämna scenen och fnysande utbrista: Så förljugen var inte ens Ibsen.

Therése Söderlund [email protected]

”Kamraterna” av August Strindberg

Gregersboda gård

Regi: Anita Ekström

Kostym: Annely Persson

I rollerna: Anne Kulle, Linda Kulle och Jens Ohlin.

Pjäsen turnerar runt i Roslagen och i Finland fram till den 10 augusti.

Mer läsning

Annons