Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stiftelse räddade Pythagoras

I Norrtälje tycks samverkan mellan kommun och stiftelser gnissla. Så behöver det inte vara - det finns många exempel i Sverige på hur väl stiftelser, stat och kommuner kan samarbeta.
 

Annons

Utan stiftelsen Pythagoras vänner skulle maskinfabriken Pythagoras vara riven. Då hade Sverige gått miste om ett av sina märkligaste industriminnen.

Pythagoras är ett märkligt museum, hjulen snurrar, det luktar olja och man kan bli smutsig. På området kan man bygga en spännande syntes mellan kultur och idrott, för på södra sidan av berget ligger idrottsanläggningar, på norra Pythagoras. Stiftelsen gör detta möjligt.

År 1867 avled affärsmannen E G Stenberg och i sitt testamente tänkte han på barn och unga, sjuka och fattiga. Av hans kvarlåtenskap tillföll drygt ½ miljon kronor Norrtälje stad, att förvaltas i form av en stiftelse. I dagens penningvärde är detta värt ungefär 90-100 miljoner kronor.

I arvet ingick Gustafslund där fattiga skulle få vård. Stenberg skrev bland annat: ”Åkervreten som förr tillhörde handlanden Pira, den del jag köpt, skall användas till trädgårds- och parkanläggning eller promenadpark den skulle bliva en prydnad för staden.”

I dag är Stenbergska stiftelsen i sin ursprungliga form upplöst. Kommunen har sålt Gustafslund och talat om att man i parken som skulle bli en prydnad för staden kan bygga 40-50 bostäder. Borde vi inte visa respekt för Stenbergs ord om Gustafslund?

Med pengar ur Stenbergs fond byggdes på 1890-talet stadshotellet vid Lilla Torget av en dåtidens främste arkitekt Ludvig Peterson.

För flera år sedan föreslog jag en person med anknytning till byggnadsnämnden: förena stadshotellets trädgård med årummet och Nils Ferlins gränd till en sammanhängande park. Förslaget föll inte i god jord; parken skulle förtätas och förädlas (observera ordet) med nya hus. Resultatet ser vi i dag. Det har inte funnits någon fungerande stiftelse som motvikt till politiska och ekonomiska intressen.

Den 19 december 1972 bildades med stöd av Fornminnesföreningen, Riksantikvarieämbetet, landstinget och Norrtälje kommun stiftelsen Roslagsmuseet. I paragraf 2 står det: ”Norrtälje kommun: 25.000 kronor att användas till fastigheternas renovering. Kommunen bidrar framgent till drift och underhåll”.

Ulpianus, en gammal romare, skrev: Pacta sunt servanda överenskommelser skall hållas. Borde det inte gälla även i Norrtälje?

Och vad skulle hända med museiparken och Madame Lucks kryddgård om man även här skulle förtäta och ”förädla”?

Mer läsning

Annons