Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolplaner oroar i Rånäs

– Jag är säker på att det här är ett första steg mot att lägga ned skolan, säger Jörgen Malmros, förälder på Rånäs skola.
Planerna för hur grundskolorna i kommunen ska se ut från och med nästa höst oroar föräldrar och personal på bygdeskolorna.

Annons

En förändring inom grundskolan nästa höst kan bli att man inför F-5 skolor. Det innebär att årskurs sex flyttas från låg- och mellanstadieskolorna till högstadiet.

 Då blir vi av med en stor del av våra elever. Frågan är vad som händer då med vår ekonomi, säger Magnus Hallqvist, lärare på Rånäs skola. 

Skolornas ekonomi baserar sig på den skolpeng som betalas ut per elev. Rånäs skola är en liten skola med 61 elever. Tio av eleverna går i sjätte klass, de lämnar Rånäs och börjar i högstadieskola till hösten. Dessutom går tolv barn i femte klass, enligt förslaget om nya skolenheter lämnar de också Rånäs för att börja på högstadiet till hösten.

 I dag är vi tre lärare och en fritidspedagog som arbetar här. När sexorna försvinner kommer vi att bli ännu färre. Det blir väldigt sårbart och en ensam miljö att arbeta i för lärare, säger Magnus Hallqvist. 

Han tror inte att det kommer att bli lättare av att flera små skolor slås samman till större enheter.

 I Rånäs fall slås vi samman med skolorna i Edsbro och Närtuna. Geografiskt ligger vi långt från varandra. Sen har vi lika dålig ekonomi alla tre, vi kommer inte att kunna stötta varandra, säger Magnus Hallqvist. 

Han får medhåll från sin kollega Björn Karlsson som inte heller tror att F-5 skolor är bättre för eleverna.

 Alla pratar om att det är så bra pedagogik med ­F-5 skolor men i exempelvis Östhammars kommun införde man F-5 skolor men backade sen för att det inte fungerade. Det var ingen fördel för de sjätteklassare som flyttades upp till högstadiet, säger Björn Karlsson, lärare på Rånäs skola.

Jörgen Malmros som är förälder till ett barn i tredje klass är skeptisk till att barnen flyttar.

 Vad är det för undergörande pedagogik de har i Rimbo? Vi har valt att våra barn ska gå på en liten skola. Här känner alla varandra. En sjätteklassare kan sitta i sandlådan med de små någon gång i bland. Här får de vara barn. Det får de inte i en högstadieskola, säger han.

Pernilla Josefsson [email protected]

F-5 skolorna

FAKTA Beslutet om F-5 skolorna togs redan i november förra året. I barn och skolnämnden 30 september tas ett beslut om hur den organisationen ska se ut, då bestäms bland annat vilka skolor som kommer att tillhöra vilka enheter. I det förslaget är alla F-5 skolor knutna till F-9 skolor utom sex låg- och mellanstadieskolor som är indelade i två bygdeenheter.

Sexorna kan flyttas redan till nästa höst

Om förslaget om nya enheter går igenom på nämndmötet nästa tisdag så kommer planerna på F-5 skolan att bli verklighet nästa läsår.

 För de allra flesta skolor kommer sexorna att flyttas redan hösten 2009, säger Ann S Pihlgren (m) ordförande i barn- och skolnämnden.

Ann S Pihlgren delar inte den oro som föräldrar och personal på bygdeskolorna känner.

 Flytten av sexorna är ett pedagogiskt grepp. Vi har tittat på de små enheternas ekonomi och vår bedömning är att de kommer att ha en bra ekonomi i bygdeenheterna, säger hon.

I stället menar hon att sexorna får tillgång till mer kunskap.

 Ämneskompetensen är högre hos lärarna i de högre klasserna och det finns bättre ämnessalar, säger hon. 

Margareta Säterli sitter med i nämnden för folkpartiets räkning. Hon förstår att förslaget kan väcka oro men menar att det är i onödan.

 Det här är ingen besparing på skolan.Vi tar det här beslutet för att vi tror att det här är bra för eleverna. Bland annat genom att spara på lokalerna vill vi få loss pengar för att kunna öka lärartätheten, säger Margareta Säterli (fp). 

Inom centern är man däremot inte lika självklart övertygade.

 Det är många detaljer som vi vill ha mer information om. Bland annat när det gäller bygdeenheternas ekonomi. På onsdag kommer vi att ha en avstämning inom centern för att komma fram till vad vi behöver veta mer om innan vi går till beslut i barn och skolnämnden nästa tisdag, säger Patrik Dahl (c) som sitter i barn och skolnämnden. 

Inom oppositionen är linjen däremot helt klar, den vill ha mer information innan ett beslut tas.

 Det finns positiva saker med det här förslaget, men övervägande är det negativt. Framförallt när det gäller bygdeenheternas ekonomi. Att koppla samman tre svaga enheter kan inte vara bra. Vi tycker att man borde informera mer och sedan ta en beslutsprocess längre fram, säger Olle Jansson (s), vice ordförande i barn och skolnämnden. 

Pernilla Josefsson  [email protected]

Mer läsning

Annons