Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolans primära mål har tappats bort på vägen

Annons

I en internationaliserad värld kan inte en liten öppen marknadsekonomi som Sveriges isolera sig från omvärlden. Detta land som vill ha hög levnadsnivå och lever på ingenjörsvetenskap och exportindustri måste ha medborgare med förutsättningar att vidmakthålla Sveriges konkurrenskraft. Intressant är då att se hur kunskaperna i matematik och naturvetenskaper förhåller sig till omvärldens. Sverige har deltagit med grundskoleelever i flera internationella prov i dessa ämnen bland annat i PISA The Programme for International Student Assesment. Jag har valt att jämföra med finska resultat. År 2000 låg Sverige i matematik på 14e plats, Finland på 4e. 2003 låg vi på 14e plats, Finland på första och 2006 på respektive 15e och 1a plats. I naturvetenskaper låg Sverige på respektive 10e, 12e och 16eplats och Finland på 3e, 1a och 1a plats. De svenska resultaten försämras hela tiden.

Finland anses ha världens bästa skola. Det kan vara av intresse att höra en journalist från engelska The Economist som i våras gästade Finland. ”Eleverna är lugna och talar till vuxna respektfullt, men som jämlikar. Finska skolor har en av de minsta skillnaderna mellan bästa och sämsta elever. Endast en av 10 sökande antas till lärarutbildning.” Motsvarande tal för Sverige är 1,2 förstahandssökande alltså lite över en per utbildningsplats. ”På Utbildningsdepartementet i Finland uttalades att det viktigaste är att utveckla lärarnas grundläggande träning i undervisningsmetodik. Man är införstådd med att arbeta hårt. Eleverna är bra i prov eftersom de får sådana hela tiden. Finnarna litar på lärare och skola. Utbildningsministern uttalade att man vill göra allt som är möjligt för att göra läraryrket attraktivt. De finska lärarna studerar i minst fem år och har verkligen fått lära sig hur man undervisar. Finansministern uttalade att eftersom ett land är beroende av sin know-how har man inte råd med medelmåttiga universitet.

McKinsey-institutets världsomspännande studie visade att lärarnas kvalitet är helt avgörande. En skola kan inte få högre kvalitet än dess lärare inget annat har tillnärmelsevis samma inflytande, inte klasstorlek, inte elevbakgrund, inte IT-satsning etcetera. En USA-studie gjord på barn 8-11 år visade att elever som fått de 20 procent bästa lärarna under de tre åren lärt sig 2-3 gånger så mycket som de som fått de 20 procent sämsta.

OECDs genomsnittliga utbildningskostnader per elev år 2002 var 5560 USA-dollar, Sveriges 7120 och Finlands 6120. Sveriges sämre utbildning kostade drygt 16 procent mer än Finlands bättre. Elevkostnaden per genomsnittspoäng i PISA-proven var för Sverige 14 dollar och för Finland 11. En mätning 2005 visade att Norrtäljes kostnad per grundskolelev översteg genomsnittet i Sverige med sex procent. Norrtäljes undervisningsresultat har inte varit bättre än genomsnittet.

Lagstadgad köpkraftskorrigerad begynnelselön för en lärare i årskurs 1-6 i Finland var år 2006 fyra procent högre än i Sverige. Av Norrtäljes personalekonomiska redovisning för år 2007 framgår att av de elva personalgrupperna har barn och skola lägst medellön såväl år 2006 som 2007. De två lärarförbunden hade år 2006 och 2007 det sämsta procentuella utfallet. Exempel finns på att kunniga Norrtäljelärare efterfrågade i andra skoldistrikt kunnat få upp till 25 procent högre lön när de flyttat.

Svensk skola har alltför länge varit en tummelplats för dåligt underbyggda pedagogiska teorier. Tro har fått ersätta beprövad erfarenhet. Det är inte i storleken av skolans resurser det brister.

Mer läsning

Annons