Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska kommunen äga bredband

Norrtäljes kommunala energibolag, Norrtälje Energi, har inte bara ett elnät. Bolaget har också byggt ett bredbandsnät för olika tele- och datatjänster. Tanken bakom nätet är att se till att hela kommunen har bra telekommunikation, vilket bland annat underlättar för de företag som ligger utanför tätorterna.
 

Annons

Hittills har det funnits en politisk enighet om bredbandsverksamheten. Denna enighet ser nu ut att vara förbi. Den styrande borgerliga majoriteten vill nämligen skriva in i Norrtälje Energis ägardirektiv att bredbandsnätet läggs i ett speciellt dotterbolag, och att detta bolag skall visa lönsamhet från och med nästa år. Socialdemokraterna och vänsterpartiet motsätter sig båda dessa förändringar av ägardirektivet, eftersom man inte tycker att de behövs.

Anledningen till att majoriteten vill ha de här förändringarna är att Norrtälje Energi i dag inte särredovisar bredbandsverksamheten. En sådan redovisning vill majoriteten ha, och det får man om bredbandet ligger i ett eget bolag.

Visst vore det bra med en sådan redovisning. Allt talar dock för att detta inte är det främsta skälet till att majoriteten vill ha ett särskilt bredbandsbolag. Istället är en bolagisering ett första steg mot en försäljning av bredbandsverksamheten.

Mycket talar också för att det vore det bästa. Mycket har förändrats sedan Norrtälje kommun för drygt tio år sedan började bygga ett kommunalt bredbandsnät. Bland annat har adsl och mobilt bredband gjort att glesbygden kan få bra dataförbindelser utan kommunens hjälp. Ett kommunalt bredband är därför inte lika viktigt som för tio år sedan. I stället kan man fråga sig om det är en kommunal uppgift att konkurrera med alla de allehanda privata och halvstatliga företag som i dag säljer bredbandstjänster.

Den hårdnande konkurrensen gör också att bredbandsinvesteringen blir ett större vågspel än kommunen trodde att den skulle bli. Enligt energibolagets prognoser kommer verksamheten att visa vinst först 2011. Vad händer om man inte lyckas med detta? Hur länge bör kommunen driva ett bredbandsbolag med förlust?

Samtidigt finns det frågetecken kring en försäljning. Av de cirka 150 miljoner som Norrtälje Energis bredbandsutbyggnaden kostat har hälften betalats med statsbidrag. Kan då kommunen sälja bredbandet helt fritt, eller finns det några villkor förbundet med statsbidraget, som en eventuell köpare också måste uppfylla? Och skall man sälja hela bredbandsverksamheten, eller behålla det fysiska nätet och låta andra sälja tjänster på detta nät?

Kommunfullmäktige skall besluta om ägardirektivet på måndag. Och även om det nu inte fattas något beslut om en eventuell försäljning, så blir det förhoppningsvis ändå en upplysande debatt om vilka för- och nackdelar det finns för kommunen att äga en bredbandsverksamhet.

Mer läsning

Annons