Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Norrtälje kommun måste bli effektivare

Annons

Europeiska Centralbanken mätte år 2000 effektiviteten i offentliga sektorn i de 30 OECD-länderna varvid Sverige kom sist!

Över 80 procent av offentlig sektor utgörs av kommuner och landsting. Sverige skulle kunna minska kostnaderna för den offentliga sektorn med en tredjedel om den var lika effektiv som Storbritanniens.

Statliga Nutek visar att Sverige låg på sjätte plats i välfärdsligan 2007 enligt Human Development index. Irland som låg före Sverige hade ett skattetryck 2006 på 30,5 procent mot Sveriges då på 50,1. Uppfattningen att välfärd kräver högt skatteuttag saknar grund.

Över 90 procent av landstingens utgifter rör vården. Finansdepartementet fann en effektiviseringspotential på minst 30 miljarder inom hälso- och sjukvården över en tioårsperiod och konstaterade: ”Vi tror inte att tillgänglighet, till exempel köer, i första hand beror på resursbrist, utan snarare på bristande effektivitet i system och processer ”. Kostnaden för sjukhusvård beräknas öka med 270 procent till år 2040.

Skattebetalarnas förening utredde hur mycket kommunerna skulle kunna sänka skatten utan att minska på servicen om de var lika effektiva som genomsnittet av dem som är på 11-20 plats. Jämförelsen avser 2004 års taxering.

I Norrtälje handlade det om 2,70 procent lägre skattesats 7 393 kronor per genomsnittslöntagare, i Stockholms läns landsting blev det respektive 0,48 och 1 100.

Jämförelsen visade också att sambandet mellan elevernas studieresultat och kostnaden per plats i grundskolan var obefintlig. Det motsäger påståendet att lärartätheten skulle ha betydelse.

Genomsnittlig svensk kommunalskatt 2008 är 31,66 procent och finsk 18,55. De små finska kommunerna har fritidspolitiker. Folk som hushållar med egna och andras pengar.

Fram till 2015 ökar de årliga pensionsutbetalningarna till kommunanställda med 48 procent, men fyra av fem kommuner har inte satt av pengar för detta. Kommunernas upparbetade pensionsskuld beräknas till 400 miljarder år 2040 och kan inte vara någon överraskning.

Många kommuner med låga kostnader har haft det under lång tid och bakom finns en tradition av försiktighet med skattepengarna. En sådan tradition förefaller saknas i Norrtälje kommun. I flera år har Rimboborna visat sitt intresse för badhuset genom att låta det gå i konkurs och vill att kommunens skattebetalare ska betala fortsatt drift.

Till kommunernas stora utgifter hör kostnader för personal och lokaler. En effektiv verksamhetsorganisation och ett effektivt lokalutnyttjande är avgörande för kommunens ekonomi.

Att en undervisning inte med god vilja kan bedrivas lika effektivt eller effektivare inom andra lokaler saknar trovärdighet. Anslag för fortsatt drift eller nya lokaler används bättre till kvalificerad undervisning. I en kommun med Sveriges näst högsta sammanlagda kommunal- och landstingsskatt som står inför en recession och upplever ett ökande antal arbetslösa bör man väl utnyttja befintliga resurser.

Omkring 35 procent av befolkningen är aktiva skattedragare. Den sammanlagda andelen av statsskuld, landstingsskuld och kommunskuld för en yrkesverksam skattebetalare i Norrtälje kommun uppgår denna latenta skatteskuld till en halv miljon enbart Norrtäljes pensionsskuld är över en miljard.

Mellan 2015 och 2030 beräknas antalet svenskar över 80 år öka med 250 000 medan antalet i åldern 20-64 minskar. Den framtida åldersexplosionen måste genomsyra alla politiska beslut som har betydelse för skattebördan.

Arbetet med att effektivisera den kommunala driften i Norrtälje måste fortsätta. Unna skattedragarna att själva få rå över större delen av sin inkomst.

Mer läsning

Annons