Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lönegapet mellan könen måste minska

Det står still, lönegapet mellan kvinnor och män är ungefär lika stort som 1994. Det handlar om 16 procent.

Annons

Kvinnors genomsnittliga lön är 84 procent av mäns genomsnittliga lön. Bara ungefär hälften av löneskillnaden kan förklaras med skillnader i arbetstider, ansvarspositioner, utbildning etcetera. Resten, sju procent, kan inte förklaras på annat sätt än att kvinnor får lägre lön bara för att de är kvinnor. Då handlar det om könsrelaterad lönediskriminering.

Om man tittar på den landstingssektorn är lönegapet mellan män och kvinnor som är anställda i Stockholms landsting 22,7 procent.

Jämställda löner är en av de allra viktigaste frågorna för att uppnå ett jämställt samhälle då rätten till en egen försörjning är en grundbult för att leva ett fritt och oberoende liv. Att kämpa för jämställdhet betyder att man kämpar för demokrati och att den ena hälften av befolkningen i alla avseenden ska samma rätt som den andra hälften.

Den borgerliga regeringen har dessvärre avvecklat den förra riksdagsmajoritetens handlingsplan för jämställda löner och inte ersatt den med någonting. Tvärtom har kraven på arbetsgivarna minskat.

JämO (Jämställdhetsombudsmannen) inledde hösten 2006 en granskning av hur arbetsgivare följer lagen om lönekartläggningar. JämO har granskat 568 arbetsgivare och resultatet är tydligt. Nästan varannan av dessa arbetsgivare har hittat osakliga löneskillnader, i nio fall av tio till kvinnornas nackdel. Den genomsnittliga lönejusteringen per person är 1 120 kronor per månad.

JämOs granskningsarbete har alltså varit framgångsrikt men har nu lagts ner. Att lägga ner redskap som bevisligen fungerar saboterar arbetet för jämställda löner. Den nya samlade diskrimineringsombudsmannen DO bör omedelbart få regeringens uppdrag att fortsätta med granskning av lönekartläggningarna.

Mer läsning

Annons