Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt inte Bryssel sätta krokben för internet

Politiker i EU avgör internets framtid under de kommande veckorna. Telekompaketet är arbetsnamnet på en uppgradering, av en handfull EU-direktiv från seklets början.

Annons

Tyngdpunkten ligger på standardiseringar av regler för utrustning och larmnummer, harmonisering av reglerna för hur operatörer ska hantera tillträde till varandras nät och tjänster. Sverige och England ligger före Tyskland och Spanien, vad gäller avreglering. Det bäddar för konflikter, som inte underlättas av att Frankrike dessutom verkar för skrivningar att intrång i upphovsrätten ska beivras med hjälp av åtgärder från internetleverantörernas sida.

Trots en enig operatörskårs vädjan om att inte göras ansvariga för att bedöma vad som utgör ”lagenligt innehåll”, ”lagenliga tjänster” och ”lagenliga applikationer”, finns sådana skrivningar fortfarande kvar i Telekompaketet. Nu handlar det mycket om innehåll och kontroll och övervakning av vad medborgare gör när de använder sina internetabonnemang. I Frankrike har HADOPI, på svenska ”Högsta Myndigheten för spridandet av verk och beskyddandet av rättigheter på Internet” röstats ner i nationalförsamlingen, men kulturministern hotar avgå om hon inte får igenom lagförslaget vid en ny omröstning den 28 april.

Vad vi kan se svajar nu majoritetsbeslutet vid förstabehandlingen: att den gängse rättsordningen ska vara rådande även på nätet håller i skrivande stund på att förhandlas bort. Det berömda förslaget 138 görs om, för att möjliggöra HADOPI och liknande organisationer inom EU. Direktiven, som ska garantera medborgarnas rätt till internet, behöver gå längre än att tillmötesgå operatörernas behov. Christoffer Fjellners (M) och senare under processen Eva-Britt Svenssons (V) förslag 166 går ut på att inskränkningar i medborgarnas rätt måste kunna motiveras utifrån ett medborgerligt perspektiv. Men även detta tidigare majoritetsbeslut är under omförhandling, trots brett stöd i det ansvariga utskottet.

Det är djupt oroväckande att EU:s ministerråd och EU-kommissionen inte låter sig nöja med den definition som även norska Post- og teletilsynet använder för att beskriva användares rättigheter. Inser Europaparlamentets ledamöter allvaret i vad de är på väg att ställa till med? Direktivets omförhandlade tillåter HADOPI, som styckar upp Internet och öppnar för att våra medborgerliga fri- och rättigheter ska säljas tillbaka till oss, som enskilda tjänster.

Det räcker inte med att reglera telebolagens och operatörernas ansvar för innehållet på internet, när inskränkningar riskerar att drabba enskilda individer. Med individen som utgångspunkt kommer rättsäkerheten i fokus.

Rättsäkerhet är en förutsättning, för tilltron till elektronisk kommunikation. Utan tillit riskerar tillväxten av ett öppet, dynamiskt och lönsamt internet dämpas eller helt utebli.

Direktiven får därför även ekonomiska konsekvenser. De nuvarande skrivningarna till Telekompaketet öppnar för diskriminering av programvara, tillämpningar och tjänster långt bortom den differentiering, som av tekniska skäl ibland kan vara nödvändig för att trafiken på nätet ska flyta.

Direktiven kan också utgöra ett hot mot fri- och öppen källkod, programvara och tillämpningar. Företrädare för dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller, har inte fått komma till tals i de pågående förhandlingarna, trots att dessa utvecklingsmetoder och licensmodeller möts av ett allt större intresse, bland annat hos Sveriges kommuner och landsting.

Gun Svensson

Norrtälje

Jens Odsvall

ledamot i

Svenska Linuxföreningen

Niklas Starow

talesperson

nätverket Svart måndag

Mer läsning

Annons