Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskap måste vara viktigast

Annons

Skolans viktigaste uppgift är att lära ut saker; att ge eleverna kunskap. Det skulle man i alla fall kunna tro. Men så är det inte.

Författaren Göran Hägg beskriver i juninumret av tidskriften Axess hur den svenska skolan förändrats de senaste årtiondena. I mitten av 1960-talet hade Sverige antagligen världens då bästa skola. Sedan dess har skolans mål att ge eleverna kunskaper tonats ner, medan det blivit allt viktigare för skolan att arbeta med ”personlighetsutveckling”.

”Personlighetsutveckling” är ett mycket luddigt ord. Och det kan tolkas på många olika sätt. Axess chefredaktör Johan Lundberg citerar i sin ledare i juninumret hur rektorn i den skola hans äldste son gick sade på ett föräldramöte: ”Ja, mellan skål och vägg, så kan jag ju säga att det viktigaste med skolan trots allt är att barnen har trevligt”.

Med en skolideologi som anser det viktigare för skol-eleverna att ”utvecklas” och ha trevligt än att lära sig saker är det inte konstigt att eleverna kan allt mindre. Skolverkets stora undersökning NU03 visar att också kunskapsnivån sjönk kraftigt i nästan alla ämnen mellan 1991 och 2002, framför allt i kemi och matematik. Detta har också medfört att Sverige tappat den plats i toppskiftet vi förut hade i internationella skolundersökningar, och att vi nu ligger i mittenskiktet.

Radioprogrammet ”Kris i skolan” har kollat några av de uppgifter utbildningsminister Jan Björklund (fp) gett om Sveriges placeringar i internationella skoljämförelser. Det visar sig då att han ofta haft fel, och angett att sämre placering än vad vi i verkligheten haft.

Jan Björklund har slarvat. Han borde haft bättre koll.

Det värsta är dock att Jan Björklunds slarv gör att även all annan kritik mot den svenska skolan tappar i trovärdighet. Risken är stor att många nu tror att kritiken mot den svenska skolan är felaktig. Risken är att många tycker att det är fel att göra om skolan på det sätt som Jan Björklund och alliansregeringen gör, med tidigare betyg, förändringar i lärarutbildningen, fler nationella prov och specialsatsningar på läsning, skrivning och räkning. Tyvärr riskerar den skolideologi och den pedagogik som skapat problemen i den svenska skolan nu att få ny luft under vingarna.

Självklart finns det mycket bra i den svenska skolan vi ligger ju ändå hyfsat till i de internationella jämförelserna. Många lärare och skolledare gör ett utmärkt jobb. Men även om Jan Björklund överdrivit problemen så går det inte att komma ifrån att elevernas resultat har försämrats dramatiskt de senaste decennierna. För att bryta den utvecklingen krävs en förändring, och att man överger den skolideologi som skapat försämringen. Då krävs det att kunskap återigen blir det viktigaste i skolan, och inte ”personlighetsutveckling”.

Mer läsning

Annons