Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kajorna lever farligt

Kajorna skränar, skräpar ner och drar på sig klagomål.
Under april ska bestånden i tätorterna ner.
Kommunskytten Rikard Lewander har laddat bössan.
 

Annons

Kajjakten är ett svar på många klagomål som kommit in till kommunens bygg- och miljökontor. Miljöinspektör Lars Johnsson berättar att människor ringt från Älmsta, Hallstavik, Norrtälje och Rimbo.

Vi ska intensifiera jakten i, och kring, samhällena innan fåglarna börjar häcka, säger Lars Jonsson.

Rikard Lewander räknar med att han, och skyttekollegorna, kommer att hinna skjuta bort några hundra kajor. Avsikten är inte att ta bort bestånden helt.

Eftersom vi lever i en jordbruksbygd ska vi ha kajor, men inte i dessa mängder, säger han.

Rikard Lewander ska i år också prova en kajfälla som han konstruerat efter samma princip som en kräftmjärde. Kajorna tar sig in i fällan via strutliknande öppningar som de sedan inte ska hitta ut genom.

Både Rikard Lewander och Lars Johnsson anser att det mesta jobbet för att hålla nere kaj-bestånden kan göras av dem som bor i tätorterna.

Den som vet med sig att den har kajor som häckar vid sitt hus ska göra något åt det. Täppa igen alla håligheter och lägga nät över skorstenar så inte fåglarna kan bygga bo. Då flyttar de någon annanstans, säger Lars Johnsson.

Sitter hålen så det inte går att komma åt dem kan man alltid ringa mig eller någon annan av kommunens skyddsjaktsskyttar så kan vi komma och skjuta bort åtminstone den ena av kajorna. Eftersom de är monogama fåglar blir det ingen häckning sedan, åtminstone inte den här säsongen. Om de skaffar sig en ny partner till nästa år, vet jag inte, säger Rikard Lewander.

Vi vädjar också till alla att inte lägga ut mat, säger Lars Jonsson.

Kajorna flockas gärna vid korvkiosker och uteserveringar där de vet att det vankas rester av korv, pommes frites och allehanda andra godsaker.

En tredje åtgärd är att se till så att alla sopkorgar är försedda med lock så inte kajorna kan kalasa på slängda äppelskrutt och kladdiga glasspapper.

Att ta bort maten och häckningsplatserna är mycket mer effektivt än att bedriva skyddsjakt, säger Lars Johnsson.

Mer läsning

Annons