Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grönska botar bäst

För en vecka sedan fick Björn Zetterberg en stroke. Det var barnbarnet som upptäckte att hans arm hängde slak. Vi träffar honom i rehabiliteringsträdgården bakom Norrtälje sjukhus under ett träningspass med sjukgymnast Carina Morén.

Annons

Trädgården ligger bakom sjukhuset, insprängd mellan husen i direkt anslutning till vårdavdelning och sjukgymnastik. Längs ytterkanten slingrar sig en asfaltstig och i mitten finns en grund damm med stenar i botten och ett porlande vattenfall. I ena änden finns en träningsstation där det växer lavendel, daglilja, funkia och ormbunke.

Det handlar om att aktivera alla sinnen, säger Carina Morén. Inte bara kroppen behöver tränas efter en stroke. Balansen påverkas och det är lätt att vingla och falla. 

Trädgården har olika sorters markbeläggningar. Här finns partier med asfalt, gräs och grus, ungefär som de flesta har hemma. En liten backe och trapporna höjer ribban ytterligare.

Vi vill att patienterna ska få vänja sig vid hur det känns att gå på olika underlag med vårt stöd. Då vågar de också gå ut när de kommer hem. 

Det händer att Carina Morén flyttar ut gruppgymnastiken i trädgården och drar ut britsar så patienterna kan ligga ute och lyssna till naturen.

Hon menar att man många gånger ser för snävt när det gäller strokepatienter. Om inte stroken orsakat någon större synlig skada så tror man att allt är bra.

Men ofta är det inte motoriken som är det största problemet, utan koncentrationsförmågan. 

Även en liten stroke förändrar. Det kan blir svårt att hålla kvar tankar, man börjar med många olika saker på en gång och inget blir färdigt. Och så blir man trött, besviken, undrande och arg. Det här är verkligen ett dolt funktionshinder. 

I Norrtälje drabbas varje vecka tre personer av stroke. De flesta är mellan 70 och 80 år. Av dessa får en tredjedel omfattande rörelsehinder, övriga milda till mellansvåra sviter.

Förr blev en del strokepatienter sängliggande, säger Carina Morén. Så är det inte längre. Vi har blivit mycket bättre på att rehabilitera patienterna. Men allt hänger på motivationen. Ibland får man trolla med knäna för att peppa folk. 

Att trädgården har en stor betydelse i rehabiliteringen är hon säker på.

Här i Roslagen är vi vana att vara ute mycket. Naturen är så viktig för oss. Jag tror att bara vinden och luften kan få folk att kvickna till.

Eva Janson

[email protected]

Mer läsning

Annons