Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler vill lämna socialnämnden

Krisen inom socialen ser ut att förvärras ytterligare, när ännu en moderat politiker nu står i begrepp att lämna sitt uppdrag.
– Det lutar åt att jag hoppar av. Men först ska jag ta mig en ordentlig funderare, säger nämndledamoten Lars Sjöblom.

Annons

Så sent som i måndags valde Ulla Malutchenko, moderaternas gruppledare i socialnämnden, att avgå. Ett tungt vägande skäl är de meningsskiljaktigheter om det ekonomiska läget som råder mellan kommunledningen och ledamöter i socialnämnden. 

Droppen som fick bägaren att rinna över för Malutchenko var den fräna kritik som kommunstyrelse- och fullmäktigeledamoten Göran Pettersson (m) gick ut med i Norrtelje Tidning den 10 september. Pettersson anklagade då socialnämnden för bristande ekonomiskt ansvarstagande. 

Efter avhoppet råder oro och förstämning bland de ledamöter i nämnden som NT har talat med. Och nu tycks ännu en ledamot vara på väg att hoppa av.

Jag måste följa mitt hjärta, det måste kännas bra i bröstkorgen. Och det gör det inte nu, säger Lars Sjöblom. 

På måndag ska han lämna ett definitivt besked om han tänker lämna sitt uppdrag eller inte.

Kommunledningen tar inte hänsyn till att vi fått flera kostsamma ärenden genom inflyttningar till kommunen. Det kan handla om kostnader på en miljon kronor per person och år, för platser på behandlingshem och liknande, säger Lars Sjöblom. 

Socialnämndens ordförande Åke Malmström (kd) beklagar djupt den rådande situationen.

Det är klart att jag är mycket bekymrad. Men nämndens arbete måste gå vidare och det är min målsättning att vi ska komma fram till en lösning tillsammans, i våra fortsatta diskussioner med kommunledningen. Jag tar det stora underskottet på största allvar, men samtidigt måste vi ställa oss frågan om vad den lägsta värdiga nivån är, för att vi ska kunna fortsätta kalla oss för en välfärdskommun, säger han. 

Moderaten Ulf Broander, ersättare i socialnämnden, menar att kommunledningen inte till fullo förstått hur verkligheten ser ut.

Det är lätt och sitta i ett kommunhus och fantisera, men det är en helt annan sak att arbeta med alla dessa svårt utsatta människor. Jag tänker framför allt på de barn som tvingas flytta hit och dit till olika fosterhem, och som föräldrarna inte vill veta av, säger han. 

Broander tar också upp den verksamhet som bedrivs för missbrukare vid Telgegården, som ett exempel på kostsam, men nödvändig vård.

Det arbete som utförs där är den enda typen av behandling som fungerar. Som gammal polis vet jag det eftersom jag har sett de gamla ”torkarna” och hur man samlade alkoholisterna där. De var snart tillbaka i missbruket igen. Kan vi bara rädda ett par stycken till ett anständigt liv är det värt hur mycket som helst. 

Helena Nordenberg

[email protected]

Mer läsning

Annons