Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU måste sluta räkna träd

Jordbruksminister Eskil Erlandsson var nöjd efter mötet med EU-kollegorna i november i fjol. Han hade lyckats avskaffa den så kallade 50-trädsregel som EU:s byråkrater hade infört. Nu skulle svenska bönder få EU-stöd för sina beteshagar utan att behöva räkna och såga ner träd.

Annons

Bakgrunden till 50-trädsregeln var att svenska hagmarker ser annorlunda ut än i övriga EU-länder de svenska innehåller träd. För att kunna kontrollera att stödet till svenska bönder verkligen gick till hagar, och inte till skogar, införde därför Jordbruksverket, efter påtryckningar från EU-kommissionen, en regel om att en beteshage fick ha högst 50 träd per hektar för att få EU-stöd, oräknat så kallade hävdträd, som ekar, gamla björkar och vildaplar.

Det här skapade problem för många bönder och för den unika svenska hagmiljön, där träden skapar stor biologisk mångfald. Många bönder fällde träd för att vara säkra på att inte bli av med EU-stödet. Andra avstod från att söka.

Efter hårt lobbyarbete lyckades dock den svenska jordbruksministern få sina EU-kollegor med på att slopa 50-trädsregeln. Istället fick Jordbruksverket i uppdrag att hitta ett annat sätt att skilja stödberättigade beteshagar från icke stödberättigad mark.

Allt verkade frid och fröjd. Men så var det inte. Det visade sig nämligen omöjligt för Jordbruksverket att hitta en metod som EU-byråkraterna kunde godta.

Till sist enades man om att gränsen för antalet träd skulle höjas från 50 till 60 per hektar, och i vissa fall till 100 träd. Nu är dock inte hävdträden inräknade, vilket kan innebära att ännu färre betesmarker får stöd. Totalt beräknas 16 procent av den svenska betesmarken inte längre vara berättigad till stöd.

Det är mycket konstigt att EU-kommissionen agerar på detta sätt. Det måste gå att hitta ett sätt att skilja beteshagar från skogar utan att behöva räkna antalet träd.

Som tur är lyckades Eskil Erlandsson vid ministermötet i november se till att de EU-pengar som fryser inne när beteshagarna underkänns istället kan användas till så kallat miljöstöd. Det gör att många av dem som mister gårdsstödet för sina hagar kan ansöka om att få miljöstöd i stället.

Det är givetvis bra. Risken är dock stor att många bönder tycker att det är för riskfyllt och för byråkratiskt att ansöka om miljöstöd, och därför hugger ner träd eller låter hagen växa igen, med de negativa effekter det får för den biologiska mångfalden.

Problemet med de svenska beteshagarna visar hur absurd och byråkratisk EU:s jordbrukspolitik blir när man skall använda samma mall för alla EU-länder. Det är ytterligare ett bevis på att EU:s jordbrukspolitik måste förändras och förenklas radikalt.

Mer läsning

Annons