Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elever med dyslexi måste få bättre hjälp

Många ungdomar och barn i vår kommun har läs- och skrivsvårigheter. I så gott som varje klass finns elever med sådana problem, varav flera har diagnosen dyslexi. Barn- och skolnämnden kommer nu att satsa på den här målgruppen. Det är mycket bra!
Vi i Miljöpartiet vill gärna ge vår bild av denna viktiga fråga och lite tankar inför det kommande arbetet.

Annons

Många elever får inte den hjälp de behöver. De slussas mellan olika utredare, trots att såväl lärare som föräldrar har sett att problemet är läs- och skrivsvårigheter. I vissa fall kan det förstås finnas andra orsaker till svårigheterna, men utgångspunkten måste vara att man börjar med det som lärare och föräldrar pekar på och har uppmärksammat.

Läs- och skrivsvårigheter är ett vitt begrepp. Det kan finnas många olika orsaker, och lärare, speciallärare och logopeder har var och en sin roll och kompetens i utredningsarbetet.

Generellt sägs det att logopeder ska komma in som nummer tre i kedjan när man utreder en elev. Nummer ett är läraren, som ska ha kompetensen att upptäcka de elever som har svårt med läsning och skrivning (vilket helst ska ske redan i årskurs ett). När eleven har uppmärksammats, ska han eller hon få intensiv lästräning. Om det inte hjälper, kopplas specialläraren in för pedagogisk läs- och skrivutredning. Om man sedan vill gå vidare, är det logopeden som ska utreda och ställa eventuell diagnos.

Den här tågordningen är oerhört viktig. Utred rätt! Oavsett vilket problemet är får de här barnen och ungdomarna inte utsättas för åratals utredningar som inte leder någonstans.

Att öka lärartätheten i klasserna löser inte hela problemet. Det som framförallt krävs är att lärarna har rätt kompetens och att skolorna har rätt verktyg och metoder.

Ett av målen inom barn- och skolnämnden är nu att man ska satsa på läs- och skrivprojekt. Det är bra, men nämnden får inte glömma bort kompetensutvecklingen inom det här området. Det finns specifika utbildningar i olika ämnen för lärare som har elever med bland annat dyslexi.

När det gäller så kallade alternativa verktyg inom området finns också mycket att göra. Redan i dag har kommunen köpt en del datorprogram som hjälper barnen och ungdomarna att ta till sig kunskapen utifrån deras behov. Det gäller särskilt elever med diagnosen dyslexi. Det är beprövade verktyg som alla skolor bör ha tillgång till och kunskap om.

De program som har köpts är dock bara en del av det som behövs. Det måste också på skolorna finnas datorer med programmen installerade och som kan kvitteras ut och lånas av de elever som behöver dem.

Ett skäl till bristande studieresultat kan vara att Norrtälje kommun har haft och har bristande kunskaper inom området läs- och skrivsvårigheter. Det har inte satsats tillräckligt med resurser, och kompetensen har varit bristfällig.

De här eleverna ska inte behöva genomgå år av diverse utredningar. Eleverna kan med rätt verktyg och rätt kompetens få förutsättningar att utifrån deras individuella behov få en bra skolgång.

Sammanfattningsvis:

1.  Utred rätt. Då spar man resurser på alla plan.

2. Kompetensutveckla lärare inom området.

3. Köp in beprövade program.

4. Gör det möjligt att låna datorer med programmen på skolan.

Det finns mycket information och kunskap inom området, och problemen är uppenbara. Vissa skolor i kommunen har kommit en bit på väg; vissa andra kommuner har kommit långt. Ta tillvara den kunskap som finns!

Det är bra att området är prioriterat i barn- och skolnämndens verksamhetsplan. Påbörja nu arbetet snarast! Låt inte fler barn och ungdomar gå miste om den kunskap de skulle kunna få om det investeras på rätt sätt.

Det krävs lite resurser men det menar vi i Miljöpartiet är en bra investering.

Mer läsning

Annons