Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eldkvarn fick solen att lysa

Det var glest i publiken under den tidiga fredagskvällen när Norrtäljebandet Royal Modesty som första av kvällens attraktioner stod på scenen i Societetsparkens bortre ända för att dra igång sin del av Norrtäljekalaset.

Annons

Strax innan hade kvällens lite speedade konferencier i frågande ton presenterat dem som ett ”Coldplay-inspirerat band som blivit vad Kent aldrig blev på engelska”. Som om detta inte skulle vara möjligt? Upp till bevis, således.

De inledde med en rufflig sak som rev ner applådåskor från en glest utspridd sittande publik. Mer syntbaserat var det på följande låt, ”Walk with me fire” från den nya singeln, som direkt följdes upp av ”Sweet Victory”, som kändes som en låt med P3 kvaliteter.

En halvtimme och en handfull låtar senare kunde jag konstatera att det var ett spelskickligt band. Sebastian hanterade gitarr på ett U2 inspirerat vis, och synthen gav bandet stor bredd. Peter Krafft har en njutbar röst, inte olik sångaren i Eskobar, som man står musikaliskt nära.

Vädret gav inte arrangörerna anledning att nämnvärt dra på mungiporna under lördagen. Ett stilla men intensivt regnfall gjorde att publiksiffrorna inte blev vad man hoppats på.

Härligt var det därför att ändå se en trogen småflickspublik samlas när det var dags för Frida Muranius att inta scenen. Hon bjöd på varma och sommarlätta popvisor som gjorde vad de kunde för att trotsa regnet. Det var ett tajt och sammansvetsat gäng hon hade med sig som fick det att svänga utan trummis och faktum var att regndropparna till trots etablerade hon en stämningsfull publikkontakt, inte minst genom ett fyndigt, delvis improviserat mellansnack.

Frida vann inte publiken genom att vara snygg, utan genom att sjunga trallvänligt och bjuda in den unga publiken i refrängerna.

När Eldkvarn lätt försenade äntrade scenen tätnade publikleden, som fick lyssna till ett koppel av bandets största hits, varvat med några spår från senaste, uppmärksammade skivan ”Svart blogg”.

Flera låtar hade fått lätt omstuvade arrangemang, utan att tappa identitet. Styrkan i det nya låtmaterialet imponerade, vid sidan av klassiker som ”Ta min hand”, ”Kärlekens tunga” och ”Spårvagn genom ljuva livet”.

En landsortsgrabb kom på besök till stan på landet. Han fick regnet att hålla upp en stund!

Staffan Engstrand

Mer läsning

Annons